Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1750-10-06
1. Aflade de, som af Academien varit deputerade at försöka det Ostindiska Fartyget, sin berättelse: nemligen at fartyget är mycket ingenieust giordt, och säkert at segla med i medelmåttigt väder, bär 12 à 15 personer, segla ganska snält, och at man kan segla förut ned hvilkendera stammen man behagar, och vända om i största hast, allenast igenom seglets omkastande: men at man i lungt väder näpeligen kan konrma af stället der ned, emedan det är så smalt, at inga åror der på beqvämligen kunna brukas. De trodde ock at det skulle ännu kunna något förbättras. Ehuru smalt fartyget är, giör dock den vidbygde balancen, at rätt så snart skal et af våra vanlige fartyg af samma storlek, uti stark storm, hvällfva omkull, som detta.
2. Sammaledes giorde ock de, som varit deputerade at försöka H. Carlesons Tröske-machine, sin berättelse, nemligen at den til deras synnerliga nöje visat god värkan, i det med en häst och tvänne karlars tilhielp, 7 Tunnor säd innom fyra timar under bar himmel blifvit uttröskade, så at intet sutit qvar i halmen. Härigenon bespares logars kostsamma byggnad, vinnes mycket i tid och omkostnader med dagsvärken, med mera. Dock fordrar det mycket vackert väder, när tröskas skal. Halmen blir ock här af mycket krossad.
3. Uplästes H. Olof Söderbergs, historiae Nat. studiosi, insända berättelse om Lungsoten, som uti en by i Wermland är så aldeles endemisk, at näpeligen någon vistas öfver et par år i byn, innan han af denna sjuka blir angrepen, hvar uti de fläste sätta lifvet til. Han visar helt tydeligen orsaken til denna plåga, som är sielfva byns belägenhet och det osunda stagnerande vatnet Berätt. lemnas til H. Ribe och Bäck at skärskådas.
4. Herr Directeuren Svabs försök til Geometriens tillämpning til grufve brytningar. Det lemnades til Herrar Scheffer och Benzelstierna at öfverses.
5. Fortsättning af H. Hellants Astronomiska Observationer i Lappmarken, uplästes, och ansågs strax af Academien för värdig at införas uti detta qvartalets Handlingar, som nu äro under trycket, allenast Secreteraren det öfverser.
6. Herr Faggot upläste en til Landtmäteri-Contoiret inkommen, och af Kongl. Mätnings-Conmissionen i Finland författad fullständig beskrifning öfver Perno Sokn i Finland. Academien anmodade Herr Faggot at der af giöra et utdrag, hvilket hon med fägnad ville införa i Handlingarna, hvilket han ock låfvade.