Protokoll (beta)

6. Hr Assessoren Svedenborg blef af Hr Linnæus föreslagen til Ledamot, och Hr Kyrkioherd. Westbeck af Hr Faggott.

2. Häruppå upl:e Hr Faggott ett til sig ankommit bref ifrån en kyrkioherde vid namn Westbeck, hvaruti förmäles, at som gödningen uppå åkern ganska mycket befordrar sädens växt, så har bemälte kyrkioherde varit ganska mycket omtänkt at finna på någodt tiänligit värktyg at kunna blanda och så säden tillika med gödslen, på thet at ej någon gödsell efter vanligheten måtte förspillas. Och som kyrkioherden funnit på ett sådant tienligit och nyttigt redskap, så rådfrågar han sig hos Hr Faggott, om icke det samma vore värt Academiens ompröfvande at underställa samt uti Handlingarne lämna det allmänna del därutaf, hälst som det samma är så litet kostsamt, så at dess förfärdigande ej fordrar större utgift änn til det högsta 6 dr koppmt, och är redan så färdigt, at det vid påfordran kan Academien öfverlämnas och uti detta quartals Handling införas.

2. Upl:s beskrifningen uppå den machine Hr Kyrkioherden Westbeck lofvat til Academien insända, och medelst hvilken man skal kunna så säden tillika med gödningen samt därigenom ansenl:n befordra sädens växt, hvilken blef gillad och kommer uti Handlingen för detta quartal at tryckas, allenast förut blifver tillagt, det hvar och en, som åstundar se sielfva machinen, kan få tilfälle därtil uti Academien, vid slutet af Januarii månad: och dessutom skal ritningen uti nästa quartals Handling blifva införd.

4. Vid det at til omröstning skulle skridas öfver Hr Assessoren Svedenborg och Hr Kyrkioherden Westbeck, biföllo alla rösterne enhälligt til deras antagande.
Och därmed slöts denna sammankomsten.

2. Upl:s ett ifrån Hr Kyrkioherden Westbeck inkommit svar på Academiens til honom afgångne kallelse bref, hvaruti han betygar mycken ärkännsamhet för den heder, honom blifvit vederfaren, och försäkrar at uppå alt mögeligit sätt fullgiöra den skyldighet, honom som ledamot åligger.

4. Upvistes den sånings machine, som Hr Westbeck upfunnit och til Academien lefvererat, uppå hvilken äfven beskrifning uti den förflutne quartals Handlingen är införd. Hr Cronstedt tog [denna] machine til sig och lofvade ritningen uppå den samma förfärdiga, hvilken, efter Academiens gorde löfte, jämte beskrifning kommer uti denna quartals Handling at införas.

8. Upvistes en ritning på den sånings machine, Hr Westbeck til Academien insändt, hvilken uti denna quartals Handling kommer at införas, jämte en därvid bifogad beskrifning huru sielfva machine är construerad.

5. Uplästes någre af ett obekant fruentimber, under namn af Låtta Triewen, til Academien ingifne anmärkningar öfver Kyrkioherden Westbecks utgifne rön om åkerbrukets nyttiga befrämjande, uti hvilka anmärkningar ej allenast vid handen gifves, huru genom stöpning säden kan drifvas til god växt uppå de orter, där brist är uppå gödning och jorden är mager, utan ock förmäles om medell och sätt, huru Kyrkioherden Westbecks sånings machine kan förbättras, så at i det ställe bemälte Kyrkioherdes machine är inrättad at skiutas af en karl, skulle den efter det föregifne sättet kunna af ett par dragare föras, hvilket både skulle gå fortare och hafva mindre möda med sig. Och som bemälte fruentimber i samme anmärkningar berättar, at hon nu i våhr är sinnad en sådan machine på det sidstnämnde sättet at bruka til våhrsädes utsående, så befaltes, at et bref til henne kommer at afgå, uti hvilket ej allenast Academien vil betyga sin erkäntsla emot bemälte dess ingifne anmärkningar, utan ock anmoda henne med sin berättelse inkomma, om hon vid oftanämnde machins brukande gordt någon annan förändring änn den, som nu blifvit upläst, och om genom gödslens blandande och detta nya sånings sätt säden til någon bättre växt kunnat bringas.

3. Upl:s Låtta Triewens förslag huru lintilvärkningen här i Sverigie med bättre förmon skal kunna drifvas, änn hit in til skiedt, hvilket remitterades til Oeconomiska Classen, och faststältes at et bref til Låtta Triewen bör upsättias, hvaruti Academien emot detta rön, jämte dess tilförene ingifne anmärkningar öfver Hr Westbecks sånings machine, vill betyga sin tacksamhet.

5. Uplästes et ifrån Låtta Triewen ankommit bref, jemte beskrifning och ritning uppå den ändring hon giordt vid Hr Kyrkoherden Westbecks sånings machine, så at i det stället han uti sin beskrifning säger, at den bör skiutas af en karl, berättas uti denna, at machinen äfven kan kiöras med häst. Denna beskrifning blef med Hr Faggot communicerad, och kommer et bref til Låtta Triewen at afgå, hvaruti Academien vil häremot betyga sin tacksamhet.

l:o. Angående en släda at bruka i menföre af Herr Westbeck: uplaest d. 8 Mart. 1744, där också medföljer et modell uppå samma släda, hos Herr Ehrenswerd.

2:o. Giorde H:r Secreteraren en föreställning angående Hr Westbecks handling: se den 6 Aug. Art. l, at som den ey wore tienlig at tryckas sådan som den är, huruida den kunde ändras Autorn  oåtspor; ock om det icke wore bättre, där det låter sig giöra, at gifwa en recit angående påfundet, hilket Secreteraren då kommer at wara answarig före: i anledning därutaf blef upläst en sådan  beskrifing på denna släda, som underkastades Academiens godtycke, hilken också Academien beslöt skulle införas i handlingarne i synnerhet som Auctor sielf ei gifwit riktig beskrifning däruppå, hwad i gemen ändringar uti handlingar widkommer, så fant Academien at stylen eller skrifarten borde lämnas orubbad, emedan den gifwer wid handen hwar och en Autors genie, men stafningen kunde rättas efter någon wiss som Kungl. Academien antagit.

l:o. Inlämnade Hr Salberg en ritning på en forsläda at bruka i menföre til en förbättring af sin förra invention, tillika med några påminnelser wid H:r Westbecks.

2:o. Uplästes H:r Assessor Hesselii 2ne bref til Herrar Linnaeus och Tilas angående tisteldun, hwarwid profwen också blefwo upwiste, och beslöts at därutur skulle komma et utdrag eller berättelse at tryckas i detta Quartal. H:r Mejer tog prof utaf dunen til at wisa Momma om icke däraf skulle kunna tilwärkas papper som H:r Hesselius tror. H:r Praeses tog också prof utaf dessa tisteldun at låta Sweitzarena försöka at göra silkeswadd därutaf. H:r Faggot berättade at i Roslagen hafwer han sedt H:r Westbecks bomull brukas med mycken nytta til stoppning i sängtäcken och andra kläder.

12. H:r Directeuren Liungquist upiste en Machin at ränsa den af H:r Westbeck påfundne bomullen, och äfwen desse H:r Hesselii tisteldun, hwilken också nu wiste nöyaktig prof för Academien, hwarom han lofwade inlämna til Academien en beskrifning, jämte om et wid samma tilfälle upwist bräd och spåntak.

8:o. H:r Westbeck lofwade inkomma med några försök som han anstält at nyttia Lafwen på Granar.

2:o. H:r Westbeck anhölt at få låna modellen af H:r Helströms såningsmachin (se d. 17 nov.) som han sedt hos H:r Faggot och fant wara myoket god, lofwade också at däröfwer fatta beskrifning och lämna sina tankar, hwarföre Modellen också blef tilstält til H:r Westbeck.

3:o. Uplästes en handling af H:r Westbeck om Löf eller trädemossa som remiterades til H:rar Faggot ock Brandt.

5:o. Framtogs Probsten Oedmans insända Arcana Oeconomiae som blifwit lagd ad Acta til widare och blef lämnad til H:r Westbecks öfwerseende.

l. Föredrogs en liten tractat sammanskrefven af Hr Vestbeck under tittel oförgripeliga Landtmans tankar om den förmån och skada Getecreaturen kunna tilskynda Riket til alla opartiskas ompröfvande uti liuset satte under et samtal Philander och Ascanius emellan det är mellan en fader och des son af En som träget söker och önskar fäderneslandets sälla vältrefnad, hvilket varit underkastad Academiens censur, hvarföre den också varit redan hos H:rar Alströms och DeGeers öfverseende som också der vid giort sina påminnelser, af hvilka den förras blifvit vid omskrifningen i acktagne, men den sennares följa, hvilka autoren åstundade at skulle trvckas för tractaten, men som Academien ej vill inlåta sig med andra bökers censurerande, än de som blott röra vetenskaper och ej på nogot sätt röra publique förfatningar' så beslöts at den skulle återställas til autoren at lämnas til Censors öfverseende.

2. Uplästes en handling om åkerns läge och des mindre kostsamma förbättrande genom mullplog ingifven af H. Vestbeck. ehuruväl at academien fant det denna mulplog, hvaruppå model var insändt hade sina olägenheter och var för vigheten i bruket långt sämre än den vanliga, så hölt likväl en och annan af Academiens Ledamöter före at detta sättet at jämna åkern kunde vid visse tilfällen nytjas i synnerhet af gemene man. efter kostnaden och svårigheten i värkställandet uppå detta värktyg är så ringa eller aldeles ingen. H. Ehrensverd lofvade at göra jämförelse emellan dessa bägge plogars nytjande, härmed vil academien låta bero til des H. Ehrensverd inkommit med en sådan jämförelse.

5. uplästes en berätelse om Spånråkens förbättrande af en student vid namn Petrus Löfling. hvilken berättelse H. Vestbeck insändt, en spånråk på detta sättet förbättrad blef också upvist uti academien. Academien åstundar här öfver H. Salanders utlåtelse. vid detta tilfälle lät H. Alström en gosse ifrån Sveitz visa för academien des sätt och värktyg at spinna bomul, hvilket skedde både väl och fort, men på det enfaldigaste sättet. af garnet som således spins väfveshel cartun i Sveitz

4. H. Prosten Westbeck berättade l:o för acedemien om et källare hvalf som han låtit göra af smed kåhl och som Academien fant detta påfund värdt at publiceras i des handlinger så lofvade han at der med inkomma. 2:o viste han up torkade blad af örten Symphitum som kokat som the gaf en god smak. 3:o en så kallad jord som han förmente vara märg som dragit sig ut utur döde Creaturs ben. Han lofvade här uppå lämna en utförlig beskrifning. 5. H. Öfver Directeuren Faggot och H. Assessor Baech som blifvit nämde af Academien at igenomläsa H. Vice Actuarien Kelbergs rön och försök angående Landthushållningens och manufacturernas uphielpande och förbättrande som K. M:t och R. Commercie Collegium behagat skiuta til Academiens censur, hafva inkommit med deras utlåtelse. I anledning hveraf Academien finner at om detta H. Kelbergs arbete som hen ärnar efter hand flockvis utgifva, skall svara emot des berömliga upsåt, så måste det å den ena sidan vara grundat på egne eller tillförlåteliga rön och försök och ej på nogra vilkorliga eller mindre oriktige satser som det upgifne profvet af. den första flocken är på et och annat ställe behäftat med.

3. Likaledes H. Shortéens sät et få gäst af bränvins sättning, som också H. Carleson haft at igenomse och återkom med en tillägning, kommer at införas i samma utdrag, hvarvid H. Vestbeck påminte at men altid på den gamla bränngen kan sätta til en ny utan annan gäst ehuru kort eller lång tid det kan vara deremellan eller om den surnat eller ej tager lika väl lag.

6. Uplästes H. Westbecks påfund af et källare hvalf af träkål, som remiterades til H. Hårleman och Gref Cronstedt.

2. Upl. Probsten Westbäcks ingifna Rön, huru man kan koka olja af den eljest odugeliga fisken, gemenligen kallad sköt-spigg, samt huru denne fisk kan lätteligen och til stor ömnoghet fångas. H. Faggot berättade, det han hördt sådant brukas i England, och lofvade Academien underrättelse der om.

9. Herr Westbeck, som var närvarande, omtalte åtskilliga små försök som han giordt, och tänkte lemna til Academien. Neml.
1. At så tilreda Oxel-bär, allenast med Svenska ämnen, at de skola smaka nästan såsom Russin. I stället för socker, brukas saften af Lönn.
2. Huru man af en slags sten-mossa, neml. N. 969 uti Flora Svecica, kan färga en vacker äkta violette färg.
3. Et bepröfvat nyttigt sätt, at bringa såg-spånor och andra spånor snart til förmultning och en fin fet mylla, genom gäsning, påfunnit af General Majoren och Landshöfdingen Baron Gripenhiel

2. Upl. Adjunctens i Kumbla i Nerike, Herr Magister Södergrens ingifna, på rön grundade bevis, at et och samma slags sätt at bruka åkeren ei alla År lyckas på samma Jordmån. Remitterades til Herr Westbeck, Faggot och Schultze.

3. Upl. Herr Westbecks sätt at tillika göda och så, vigare än med sånings machinen.

4. Upl. Herr Westbecks ingifna berättelse, huru Råttor lätt kuna fångas och utödas.

6. Herr Capitaine Hårlemans Rön om Måssars eller sanka Ängars och Kärrs upodling. Och som detta Rön tycktes hafva någon likhet med dem, som Herrar Westbeck och Frih. Brauner uti detta nyttiga ämne äfven giordt, blef beslutit, at detta Rön skulle dem meddelas, och de anmodas, at der til lägga sina anmärkningar och förbättringar.

3. Upvistes model af Probstens Westbecks sädes vännings Machine, och uplästes des beskrifning der på. beslöts, at bref til Herr Westbeck skal afgå, at fråga, om han sielf försökt detta påfund. I annor händelse kan Academien ei antaga det, förr än utrönt blifvit, huru stor kraft behöfves, at röra 12 eller 24 skoflar på en gång, genom en sädes binge af en alns diup.

3. Uplästes Herr Westbecks på Academiens anmodan giorde berättelse om des mångåriga försök at til Åker och Äng upodla Kärr, Måssar och sänkmark. Remitterades til Herrar Faggots, Clasons och Schultzes utlåtande.

4. Upl. Herr Faggots betänkande öfver Herr Westbecks afhandling om sänk-markers upodling. Des nedlagda otrötteliga flit och möda vid detta angelägna ämne, des der använda eftertanka och myckna kostnad, berömdes tilbörligen: men visades tillika, at Herr Probsten torde hafva giordt ännu bättre, om han vid sänkmarkers upodlande brukat eldas tilhielp något sparsammare. Eld och svedande eller kyttande kunna så lätt missbrukas, at Academien, ehuru hon medgifver at de vid vissa tilfällen kunna göra nytta, häldre råder at umbära den, än at genom något slags tilstyrkande uti des egna handlingar eller uti någon under des gillande utkommande skrift, gifva minsta anledning til deras så fördärfveliga som redan alt för mycket inrotade missbruk: hälst Academien redan med fasta skäl visat och altid påyrkat deras skadelighet, och allmänheten redan börjat finna sig samt Regeringen sökt förekomma de lands-fördärfveliga påfölgder, som eldens missbruk vid Landtskötselen här tils åstadkommit. Herr Faggot styrkte derföre Academien at amoda Herr Westbeck, det ville, sedan han upriktigt berättat, hvad sätt han sielf brukat vid sänkmarkers uptagande, råda sina läsare at det minsta någonsin mögeligt är eller ock aldeles intet nyttja eldens åtgiärd, utan i det stället på andra sätt, som Herr Probsten äfven grundeligen och utförligen utstakat, söka göra sänkmarker bördiga och nyttiga. Sedan Herr Probsten det giordt, kunde Academien göra sig heder af at til efterfölgd hos allmänheten anmäla Herr Westbeks skrift. Academien instämde med Herr Faggot uti detta mål, och efter någon ordväxling, återtog Herr Probsten sin skrift, med löfte at der på göra nödiga ändringar och förklaringar.

1. Uplästes et ifrån Probsten Westbeck til Kongl. Majestet i underdånighet ingifvit memorial, angående åtskilliga des Oeconomiska Påfund, hvar öfver Kongl. Majestet allernådigst befalt Academien inkomma med des betänkande, och beslöts, at som Westbeck ei tydeligen beskrifvit sina påfund, kan Academien sig ei vidare där öfver utlåta, än at det vore väl, om Westbeck sådana löften kunde hålla.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga befallning til Academien at ingifva des utlåtande öfver några Probsten Westbecks inventioner, hvar på han nu ingifvit beskrifning och Ritningar. De uplästes, och utnämndes Herrar Faggot, Meijer, Clason, Knutberg och Runeberg at derom afgifva deras betänkande

1. Uplästes Herrar Faggots, Polhems och Knutbergs betänkande öfver Probsten Westbecks hos K. M. angifna nya påfund af Torkhus, hvar uti ingen eldning behöfves, utan värme nog ärhålles genom Rör ifrån andra eld-städer. m. m. som af K. M. blifvit Academiens utlåtande underkastad. Deputerade yttrade sig, at Inventionen ingalunda är ny, men at det är väl, at Probsten Westbeck gifvit andra en eftersyn til dylika nyttiga inrättningar hos oss, hälst uti den tiltagande vedbristen.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådigste Remisse och befallning, at K. Academien må inkomma med utlåtande angående et af Probsten Westbeck upgifvit påfund, at förkoppra järn-plåtar. Westbecks skrift uplästes, var uti han försäkrar sig hafva sedt prof, at förkopprade järn-plåtar skola vara bättre til Tak, än förtente, samt begärer K. Majestets Nådigste Privilegium Exclusivum at anläga et värk til järn-plåtars förkoppring. K. Academien ansåg för troligt, at förkoppringen kunde hafva sin nytta, men at den torde blifva dyr. Och som Westbeck vil vidare utröna och förbättra denna saken, trodde Academien honom förtjäna upmuntran och det begärda Privilegium, hälst han ingen derigenom praejudicerar.

Decemb. d. 3.
Hölt Hr. Högström på Riddarehuset et Åminnelse Tal öfver K. Academiens afledne Ledamot Probsten Westbeck.