Protokoll (beta)

8. Vidare proponerades, om icke några ledamöter ifrån Finland skulle vara nödige uti Academien, hvarvid D. Medicinæ Hr Spöring nemdes; men detta blef tillsvidare upskiutit.

17. Sluteln proponerade Hr Præses, om det icke kunde skrifvas kallelsebref till Lieut:n Hr Nordenberg i Helsingfors och Doctor Medicinæ i Åbo Hr Spöring: hvilcket biföls. Hvarpå ledamöterne för denna gången skildes åt

2:do Svar ifrån Hr Bielke, hvaruti han berättar, det han aldrig sedt, mindre til sig tagit Scheldons resebeskrifning, men rörande den berättelsen om almträds plantering, som han förledne höst til Academien ingifvit, så emedan han sedermera vid närmare eftersinnande påmint sig en och annan omständighet, hvilken bordt tilläggas, har han samma berättelse återtagit, i mening at den framdeles fulkomligare ingifva; men som bemälte Hr Bielke vid dess försökande af den starka ovanliga kölden blifvit hindrad uti dess upsåt, så har han ock achtat rådeligare med dess ingifvande någodt at dröja. Eljest lofvar han innan kort til Academiens bepröfvande lämna 2 à 3 rön, ibland hvilka är jämväl et svar på en uti Handlingarne utkommen fråga om sättet til tall- och granskogars anläggande. At Professor Spöring, som uti Academien til Ledamot är antagen, ej ännu med svar uppå Academiens kallelse bref inkommit, berättar Hr Bielke därutaf skal härröra, at han det ej förr til Academien vil insända, förr änn han blir färdig med någodt rön. Sluteligen proponerar Hr Bielke til Ledamöter Probstarne Lauræus och Krok, hvilka jämte mycken kunskap i Physiquen skola jämväl äga en långsam och med mycket flit vunnen grundelig erfarenhet i landshushåldningen. I anledning af Grundreglorne bifölls, at desses namn skulle skrifvas på et papper, som kommer 14 dagar at ligga på bordet, hvarefter om deras antagande skal omröstas.

Doctor Spöring har blifvit tilskrefven at blifva ledamot. men påstgång oriktig. ringa attention på nytt värk, är nögd nu. tilsäges at intagas och är färdig med rön

Höpkens af Ribé förtiänar ej namn af botemedel men dristar ej neka til försöket. Lämnat til Spöring.

Dernäst uplästes et ifrån Linnaeus inkommit rön om fallande soten i Skåne och Verns Härad. Coram protocollo gillat af Spöring och communicerat med Ribe.

Hr Spöring ingaf en af honom författad observation om en hastig och brå död timad hos en mann, samt orsaken dertil igenfunnen i den aflednas [kropp] sedan den blef öpnad. Gillad af Ribé.

Först discourerades något om Linnaei notifications bref angående Moraei död som i acterne införes och lofvade Hr Spöring åtaga sig parentation.

Öfver denna omständighet discourerades mot ock med. Uppå den ena sidan fants väl, at om Academien som en lag ville fastställa, det alla praesides, enär de öfverlämna sin innehafde syssla, böra hålla et sådant tal, som skulle underkastas många åhörares bepröfvande, så vore at befara, det ganska nyttige Ledamöter torde derigenom afskräckas at åtaga sig praesidii förande uti Academien; så vida ej allom gifvit är, at skrifva om en sak, isynerhet vetenskap, med sådan behagelighet, at det vid åhörande, är smakeligit ock angenämt, ehuru sådane Ledamöter kunna likafult vara nyttige ock gagnelige för Academien så väl i anseende til nyttige sakers utrönan ock utarbetande, som ock at hålla god ordning innom Academien, hvilket isynnerhet är en Praesidis syssla. Dessutom om et sådant tal en gång sker för öpne dörar ock ej en annan gång, kunde sådant förorsaka uti det allmänna äfven så stort misstroende, som Academien i den förra händelsen kan vinna dess tycke ock välbehag: mången derjemte kan väl tala för sine vänner, men torde hafva ganska stor svårighet at med lika dristighet yttra sina tankar för en myckenhet, hvartil ock kommer at de tal, som uti Academien hållas, ock pröf vas af den beskaffenhet, at de uti publiquen böra utgifvas, blifva äfven så väl genom trycket för det allmänna kunnoge, som i fall hvarjom ock enom vore frihet lämnat at dem åhöra, så at ändamålet likafult vinnes, ehuru det sker på olika sätt.

Deremot kom å den andra sidan uti öfvervägande, at uti Academien vid dess första början, då denna omständigheten äfven varit ventilerad, redan blifvit för godt funnit at låta de tal, som ef någon Praeside vid dess afträdande ifrån sin förvaltning hållas skulle, skie för öpne dörar, då dess tal vore af den beskaffenheten, at det samma kunde för publiquen kunnogt göras, isynnerhet som förändringar gemenligen förnöjer myckenheten, men så har dock Academien funnit betänkeligit at ännu i sin spädare ålder fastställa detta, hälst sielfva inrättningen ej ännu hade det allmännas behag ock bifall, dessutom frugtade Academien at göra någon författning, som ej kunde uti framtiden hafva bestånd ock underkastas förändring. Nu sedermera har man sedt, sådane tal utkomma, de der väl varit värde at allmänt hållas, ock ganska få ledamöter lära finnas uti detta samhälde, som ej äga den
gåfvan at skrifva väl, ock änn mindre är at förmoda at någon lärer gifvas, som ej kan tala ock läsa utur papper; Academien derjemte har prof af Hr Spörings parentation, at sådane tal behaga menigheten.

3:o. Uplästes en öfwersättning af H. Mounseys berättelse om den Cur han giort på Qwinnan i Åbo, som gådt med sitt foster i 13 åhr, hwarom Doctor Spörings berättelse redan inkommit i Handlingarne för Aprill, May ock Iuny Månader detta åhr öfwersättningen är giord af H. Triewald, och blef under genomläsningen jämnförd med det Engelska originalet af H. Ribbe. Det beslöts at denna berättelse skulle tryckas i nästa Quartals handlingar; Herr Ribbe wille den likwäl widare öfwerse förut, och tog den altså til sig.

4:o. Uplästes bref om en handling af Doct. Spöring, om ägg och ungar af snäckor och musslor fundne i petrificerade musselskal, hwilken remiterades til H:rar Linnaeus och de Geer.

2:o. Bref til Doct. Spöring angående den handl. (se d. 30 Ian.) äfwen berättades at de öfwersände Documenter woro riktigt ankomne, til Åbo.

2:o. H:r de Geer inlämnade sina tankar öfwer H:r Spörings rön (se den 30 Jan.) som också woro underskrefne af H:r Linnaeus, i anledning hwaraf bemälte handling skulle hwila til dess de lofwade skalen öfwerkommit.

1. Upvistes den af Doctor Spöring insände petrificerade muslan tillika med de inneliggande snäck äggen och ungarna, öfver hvilka, sedan Hr Linnaeus dem en stund beskådat, gaf sit betänkande, och det at de ej kunde vara ungar af samma musla, som H. Spöring förment, emedan en del var af et annat species, och en del af et annat genus, modren som förmenas var helt glat med striis longitudinalibus, men de unga musselskalen som nys blifvit utkläckte hade strias transversales retroflexae och derföre af et annat species men det andra slaget vore dochleae univolves & spir der modren var en cochlea bivolvis. och således af annat genus. Desutan mente Hr Linnaeus det ej vara vant at finna innom musselskal alla handa slags grus och deribland snäckeskal emedan muslorna, när de dö gapa up med sit skal. Derjemte är det svårt at säga om denne musla är petrificerad eller icke emedan des skal är kalk som det varit.

l. Uplästes et bref ifrån Hr Spöring til Hr E. Ribe angånde ben som nu vid Kyndelsmässetiden blifvit fundne uti såret på buken hos den 13 års hafvande quinnan hvilka komma at förvaras jemte de som blifvit tilförende fundne.

3. Uplästes Dr Spörings berättelse om en gumma hos hvilken et stycke af binnike masken kommit utur en bålde i liumskan. Jemte H.H. Linnaei och Baecks betänkande här öfver, som redan voro inkomne åstundade Academien jämväl H. Roséns.

2. Uplästes H. Roséns bref til H. Baeck, hvaruti han anförer åtskilliga observationer som han giort och inhämtat angånde binike masken i anledning af H. Spörings handling som varit under hans öfverseende. Detta remiterades til Herrar Arch. Ribe och Strandberg.

3. H. Baeck anmodades at parentera öfver H. Spöring som man förnumit nu nyligen vara död blifven i Åbo, hvarföre kommer med det första at skrifvas til des anhöriga i Åbo om des lefvernes lopp.

4. H. Baeck anhölt at den förseglade skriftväxling emellan Doctorerna Spöring och Mannsey. som förvaras ibland Academiens documenter skulle honom tilställas at hämta nogot deraf för parentationen öfver H. Spöring hvilket beviljades och befants deruti allenast tvänne skrifter den ena af Spöring och den andra af Mannsey.

Hölt H. Baeck et åminnelse tal öfver Academiens framledne Ledamot Herr Dr Spöring.