Protokoll (beta)

3. Uplästes H. Linnaei bref til Secreteraren der han berättar at Consist. Academicum för sin del hade tillägnat H. Kalm det Helmfeldska stipendiumet och det nu komme an på Magistr. här i Stockholm. man skulle ördenskull derom påminna och H. Ledamöterna lofvade at tala vid sina bekante af Magistats personerna. 4. äfven uplästes H. Linnaei betänkande om perlefiskeriet i anledning af det öfversände Cam. och Comercie deputationens extractum protocolli, berättande sig sielf ej hafva nogot tilräckeligit, men gaf förslag på sal. Erkebiskopens Benzelii samling och sist at en kunig i historia naturali dit sändes på et par månader. härom kommer vidare at rådgöras. 5. Uplästes en beskrifning om den så kallade tång laken en fisk som fångas i Norland, af Hl. D. och Physic. Lectoren i Hernösand H. Gisler, tillika med en fisk förvarad uti Spiritus vini. detta remiterades till H. Linnaeus och H. Baeck.

1. Uplästes H. Gislers anledning at finna hafvets affall för vissa år, innehållandes derjemte huru han funnit Barometerns ändringar rätta sig efter hafvets, således at då hafvet stiger, faller Barometern, och tvärt emot. Denna handling remiterades til H. Praeses, H. Faggot och H. Rudenscöld

1. H. Praeses återstälte H. Gislers anledning at inna hafvets affall, hvarvid han ej hade nogot annat at påminna än at uti ingången deraf anfördes ibland annat orsaken til vatnets olika affall vara växternas lika myckenhet, statuerandes således det vatnet skulle förvandlas uti solida kroppar, efter Newtons nening, den der var grundad på Boyles försök at igenom 300 distilationer af samma vatn förvandla det i fasta particlar, men han kunde ej finna huru vida dessa rön vore påliteliga sedan som Boyle ej sielf hade varit närvarande vid flera än trenne, och om det icke kunnat insmygt sig dam eller annat, hölt således före at dena orsaken kunde utslutas., men H. Triewald anförde deremot hvad Dr Hales hade rönt med den stora solblomman, som hade upväxt alena af vatn. hvilket gaf således til känna at vatnet måste låta förvandla sig i solida kroppar, och man tyckte, at fast än den satsen toges an at vatnet i sig sielf ej kunde förvandla sin flytande natur så kunde det ändå deruti vara uplöste sådana och jordaktige particlar som kunde sätta sig tilbaka til fasta. men angånde den sista paragrafens uteslutande var academien straxt enig, såsom innehållande en onödig fråga sedan den första var etablerad. Dock kommer detta förut at communiceras med autor.

3. Förutom H. Schutzer som förra gången blifvit föreslagen, nämdes nu såsom synnerliga snillen H. Wargentin, Gadolin, Liungquist för Astronomien, Geometrien och Mechaniquen, samt H. Gisler såsom medicus och god observator, H. Bonsdorf och Stark uti Historia Naturali och Physiquen och i synnerhet H. Hasselquist för botaniquen. Dock föreslogs ej flera än H. Wargentin och H. Liungquist at vid nästa sammankomst då Praesidii kommer at företagas

5. H. Gisler som hade til Academien inkommit med en omständig berättelse om strömings fisket i Norland hvilken lämnades til H. Linnaeus at öfverse föreslogs til Ledamot af H. E. H. Praeses vid hvilket tillfälle H. Linnaeus erhindrade det Dr Gisler borde anmodas at skaffa en fiskmåse af et synnerligit slag kallas Labben i Norland som aldrig sielf kan taga ströming på annat sätt utan at jaga en annan slags fiskmåse til des den måste släppa des ströming som han slukat, den förra hämtar strömingen i luften. Denna fiskmåse bör hitsändas förvarad i Spiritus vini.

8. Uplästes . Doctor Gislers rön om stäkgräsets nytta, hvilket remiterades til Herrar Linnaeus, Cederhielm och Baeck.

2. Uplästes Dr Gislers hendling om strömings fiskets beskaffenhet i Norrbotn. hvilken remiterades til Herrar Linnaeus, Malmerfelt, och Baeck. Herrar Linnaeus och Malmerfelt hade redan genomläsit denna handling, H. Linnaeus gifver den synnerligt beröm men H. Malmerfelt hade dervid nogra anmärkningar upsat som under upläsningen tillades hvilka H. Baeck åtog sig vidare at undersöka och der det ej kunde concilieras skulle de meddelas autor.

H. Directeuren Lagerström 5 Nej. 29 Ja. derföre antagen.
H. Censor Oelreich 15 Nej. 14 Ja. utesluten.
H. E. grefve Bonde 5 Nej. 30 Ja. antagen.
H. Doctor Gisler 1 Nej. 34 Ja. antagen.

5. Uplästes Herr Gislers Bref, hvarutinnan han omständeligen berättar om den Jordbäfning, som tildrog sig den 12 sidstledne Martii uti Hernösand. Kongl. Academien beslöt at denna berättelse skulle införas uti detta quartals Handling bland utdragen ur Dagboken.

7. Uplästes en beskrifning om stäke Siukan ingifven af herr Gisler, som remitterades til Herrar Rosén, Bäck, Cederhielm, Schultze, och Linnaeus.

9. Upvistes meteorologiske observationer för år 1747 insände af Herr Gisler.

8. Uplästes bref från Herr Gisler af den 3 sidstledne Junii. Häruti berättas at uti Göttingen är nyligen giordt ett nytt Jnventum anatomicum, sålunda at de funnit at i canali vidiano, som går genom os cunei forme, ligger en arteria ock en nerve, såm går emellan 2:dus ramus 3:ti paris ock portio dura 7:mi, med hvilcken nervus intercostalis communicerar.

4. Uplästes en beskrifning om tätmiölkens tillagning af H. Gisler. Remiterades til H.H. Faggotoch Baeck.

1. H. Alström hade sedt en särdeles beredning af skin, i synnerhet bockskin, som utehålla väta men derjemte äro fullkoml. smidige, konsten vid denna beredning skole jämtlänningarna hafva sig alena bekant. Man kommer derföre at anmoda H. Gisler at utforska denna konst som är vistande der på orten.

1. H. Scheffers anmärkningar, om kalkens natur. Lemn. til H. Brandt.
2. Gisslers bref om Jordbäfningen och skepsvraket.
3. Rabens fiärillar, åt H. De Geer.
4. Ternströms Dagbok, der utur borde giöras utdrag.

4. Uplästes Herr Joh. Ihlström Deskrifning om körfogeln och dess nytta, samt om nymodiga fiskehus, och huru de böra anläggas. Denna beskrifning remitterades til Herr Gisler.

3. Uplästes bref dat. d. 14 Augusti ifrån Herr Gisler til archivarien angående åtskillige slag siöfoglar, som hvar och en på sitt sätt fånga fisk. lomte brefvet öfversändes en til Herr Gisler remitterad beskrifning om körfogel och fiskehus inlämnad af Herr Jhlström, hvilcken Herr Gisler bragt i den ordning, at Kongl. Academien fant den värdig at infora uti Handlingnrne.

2. Meteorologiska Observationer, hållne förledit år i Hernösand af H. Gisler, och af H. Prints i Helsingland, upvistes.

l. Uplästes en af Magister Juvelius författad, samt af Biskop Browallius til Academien insänd beskrifning öfver nejon-ögons-fisket i Österbotn. Remitt. til Hrr Bäck, Lejel och Gissler.

7. Uplästes några rön, inskickade af styrmannen Ekeberg, om Pir-ålen, fisk-lusen, berg-pattar, sätt at fånga Torsk, med mera. De blefvo remitterade til Herrar Linnaeus och Gisler.

7. Prästmannen Rudholms ifrån ÖsterGiöthland insände Observationer på hafvets årliga, månatliga dageliga och stundliga stigande och fallande, giorde vid Westervik, åren 1749 och 1750, uplästes, med der öfver giorde anmärkningar. Remitt. til H. Gisler, som ock dageligengiör dylika observationer i Hernösand.

6. Gjordes början at upläsa Gislers vidlyftiga och vigtiga berättelse och anmärkningar om Lax-fisket i de Norrländska älfverna. Första stycket, som tycktes vara lagomt til et rön, angående sielfva älfverna, och hvad vid dem är at i agt taga, såsom deras is-läggning, med mera, Remitt. til Herrar Faggot, Klingenstierna och Strömer.

7. H. Gisler nämner uti sit bref til Secreteraren, som ock uplästes, at ofta fångas laxar, som hafva uti sig stora stål eller messings-krokar, ibland hvilka somlige ock ännu hafva sina snören och bly eller jern sänken på sig, hvilka laxen svälgt och sedan slitit sig lös. Otta stycken sådana krokar upvistes af åtskillig skapnad och storlek. Det vore önskeligt, om man viste, hvarest sådana krokar brukas, och när de saknas, p det der af kunde dömas, hvarest laxen färdas, och huru fort. Baron Seth tog i medlertid krokarna at förvara.

6. Uplästes början af andra stycket ag Gisler berättelse om Lax-fisket, nemligen 9, 10, 11 och 12 Paragrapherne. När et par Paragrapher til, hörande til detta stycket, hunnit upläsas, kommer det at lemnas til Herr Linnaeus och Bäck, at öfverses, emedan det andra stycket helt och hållet angår Natural-historien: såsom det första hörde til Geographien och Physiquen.

6. Studiosus Brämer, blef på Secreterarens lemnade hederliga vitnesbörd, och på des försäkren, at vilja åtaga sig särdeles omsorg om honom, såsom sin egen Eleve, enhälligt antagen til ämnesvän. 7. Fortsattes med upläsandet af H. Gislers Rön om lax-fisket, hvars 13, 14 och 15 paragraphe nu föreläsdes.

9. Til slut lästes 16, 17, 18, 19 och 20 af Gisslers berättelse, om Lax-fisket, såsom början af tredje  stycket. Kan remitt. i sinom tid.

11. Til slut lästes några § § af Gisslers berättelse om Laxfisket: nemligen den 20, 21, 22, 23 och 24

4. Uplästes 25 Paragraphen af Doctor Gislers rön om Lax-fisket.

2. Uplästes de tvänne siste Paragrapherne af Dr Gisslers Handling om Laxfisket.

5. Derpå infördes Academiens Ledamot, Doctor Gisler, som hölt et vidlyftigt och ganska Vackert Inträdes-Tal, om Ångermenlands och Medelpads Geographia Physica: hvar til Praeses å Academiens vägnar svarade. Somlige af Ledamöterne höllo före, at detta Tal, som innehölt en stor myckenhet märkvärdige rön, förtjänte rum i sielfva Handlingarna. Men emedan Auctoren sielf lät förstå, det han heldre såge, at det särskildt såsom et Tal blefve tryckt, gaf Academien der til med nöje sit semtycke.

4. Upl. Herr Gisslers anmärkningar om Nordskenen. R:s til H. Strömer och Hellant

1. Upl. H. Gisslers berättelse, om de sistledne vinter i Ångermanland timade Jordbäfningar. Gillades strax at införas i detta qvartals Handlingar.

1. Uplästes och gillades Dr Gisslers ingifne beskrifning om sik-fisket i Norrland.

2. Upl. och gillades Dr Gisslers anmärkningar om en Fogel, kallad Labb.

8. Upl. H. Gisslers Observationer på Solförmörkelsen, d. 26 Oct. sistledne, hvilka Acad. så mycket mer hölt värdiga at införas i Des Handlingar, som det för mulit väder, hvarken i Stockholm, Upsala eller Lund lyckats at observera samma Förmörkelse.

3. Upl. Herr Capit. Knutbergs beskrifning på de i Norrland brukelige drag för Wargar, Lo-djur och Biörnar. Remitter. til Herr Gissler.

4. Upl. samma H. Knutbergs beskrifning på et nytt påfund at sätta giller för skälar. Remitt. til Herr Gissler.

7. Upl. tvänne bref, hvar uti nämnas några Rön angående Electriciteten. Det ena ifrån H. Gissler, huru han genom electrisk blåst i ögonen, til synen förhulpit tvänne, som många år varit blinde. Det andra från H. Strömer som berättar om et i Gefle sig tildragit besynnerligt Phaenomenon, i det at en gång, då Electricitets machinen stod stilla, och den som gnidit kulan, rörde vid kädjan som hänger vid kulan, at uttaga en gnista, har han fått en stark stöt. 2:o har kädjan, som han tog på, gått af på flera ställen, på det sättet, at länkarna raknat up. 3:o har Conductorn, som hängt långt ifrån Taket och var rätt stor, lyfts up til taket och sedan fallit sakta tilbaka på sina snören. Academien befalte Secreteraren at begära närmare underrättelse om detta Phaenomenon, då der om, så väl som om Gisslers Cur, kunna anföras utdrag uti Academiens Handlingar.

3. Uplästes Herr Gisslers anmärkningar öfver Herr Knutbergs ingifne Rön, se N. 12 och 13, i anledning hvar af det senare, om sättet at gillra för siählar, gillades

3. Upl. et bref ifrån H. Gissler, om et ovanligt stormväder med Blixt och dunder, som varit i Ångermanland och Medelpad, om aftonen, kl. 10, d. 30 Julii

5. Uplästes en af Academiens ämnesvän H. Åman ingifven berättelse om en arf-sjuka, som en bonde slägt i Ragunda Pastorat i Jemtland skal vara behäftad med, bestående af blodkörtlar under huden, hvar af de ei hafva någon olägenhet, annat än at när de råka såra sig, så at blod utkommer, kan bloden ei stämmas, utan den blesserade måste sätta lifvet til. Slägtet kallas derföre der i Soknen blod-slägtet. Det besynnerligaste är at fast än qvinfolken af samma slägte ei sielfve hafva sjukdomen, ropageras dock sjukdomen endast genom dem. Academien beslöt anmoda Herr Gissler at göra sig underrättad om sanningen och sammanhanget der af

4. Upvistes et vidlyftigt Manuscript, inlemnat af Magister Fredric Reinhold Brander. Det är en öfversättning af des i Åbo för et par år sedan hållne Disputation, om Cronans Laxoch Sik-fiske i Cumo elf. Ehuruväl några af Academiens Ledamöter, som sedt denne Tractat, berömde Honom för des grundelighet, kunde dock Academien icke finna, at der utur något borde införas i Handlingarna, dels emedan det är så vidlöftigt, och större delen der af, hvad de hufvudsakeligaste omständigheter vid sielfva fisket angår, redan uti Handlingarna af H. Gissler finnes utfördt, dels och förnämligast emedan det allenast är en öfversättning af et tilförene på Latin tryckt arbete. Utan Academiens tanka var, at Auctor borde upmuntras, at låta trycka denna afhandling särskildt, hvilket Secret. fick befallning at genom bref råda honom.

5. Uplästes et stycke af et bref ifrån Dr Gissler til Secreteraren, hvar uti berättas om en 82 års gammal hustru, som i några år ei velat annat förtära, än til miöl söndergnuggat korn bröd, blandadt til hälften med fin sand eller sönderstött bränd ställ-sten, med litet salt. Hon tyckes må väl der af, och om hon skal äta något annat, måste åtminstone af denna compasten strös väldigt der på.

7. Uplästes Herr Gisslers insända Rön, om Bäfverns Natur, hushållning och fångande.

3. Uplästes et bref ifrån Doctor Gissler, innehållande några anmärkningar om de hinder, som ligga i vägen för Landthushållningens upkomst i Ångermanland, samt om deras skadeliga påfölgder, i synnerhet om skogarnas jämmerliga åtgång.

3. Upl. Herr Högströms tankar om orsaken til de små Jordbäfningar, som nästan alla år, långs sjö-kusten i Ångermanland och Westerbotn pläga höst- och vintertiden förmärkas och som tyckas vara af annan art, än de vanliga Jordbäfningar i andra Länder. Academien beslöt at här öfver Infordra Doctor Gisslers betänkande, som med mycken upmärksamhet i flera år gifvit ackt på dessa Phaenomener.

3. Upl. Doctor Gisslers utlåtande öfver Högströms Tankar om orsaken til de små Jordböfningarna i Norrland, hvar uti Dr Gissler upgifver en annan Hypothese til deras förklaring. Academien kunde ei finna sig med någondera Hypothesen.

3. Upl. Doctor Gisslers Berättelse och Rön, om blod-Iglars bruk och nytta i Medicine, såsom de i långliga tider blifvit applicerade af almogen i Norrland.

2. Upl. Doctor Gisslers Hus-Curer för Skorf och en sjukdom som i Norrland kallas Riset. Academien fan för godt at låta anmoda Auctor, det han ville skrifva en afhandling särskildt om Riset, som är en okänd art af Rachitis.

3. Upl. Doctor Gisslers berättelse och beskrifning på den nu i Lapmarkerna rasserande Ren-siukan.

3. Upl. Doctor Gisslers berättelse om de Jordbäfningar, som under de sistledne åren i Norrland blifvit kände, med hvarderas besynnerliga omständigheter.

3. Uplästes utdrag af de berättelser, som blifvit giorde på Veneris passage genom Solen d. 6 Junii sistledne, af Herr Hellant i Torne, Herr Planman i Cajana, Doctor Gissler i Hernösand, Observator Justander i Åbo, Herrar Strömer, Mallet och Bergman i Upsala, Herrar Klingenstierna, Wargentin och Wilcke i Stockholm, Lector Wijkström i Calmar, Herrar Zegollström och Bergström i Carlscrona, Herrar Landberg och Brehmer i Landscrona, samt Herr Schenmark i Lund. Academien beslöt, at så mycket där af, som angår Veneris Immersion och Emersion skal införas uti detta Qvartals Handlingar.

3. Upl. Herr Doctor Gisslers utlåtande öfver Landtmätaren Calvagens förledet år ingifna Beskrifning öfver Medelpad, hvar uti emot samma beskrifning några så grundeliga påminnelser giordes, at Academien fant för godt at låta Beskrifningen tils vidare ligga ad acta.

2. Upl. Herr Doctor Gisslers Rön, om sättet at öppna Perlemusslor, utan at skada dem til lifvet, samt berättelse om Perle-fiskeriernes tilstånd i Wester-Norrland

5. Uplästes et Bref ifrån Doctor Gissler til Secreteraren hvaruti berättas om åtskilliga stora Curer, som Herr Gissler giordt medelst Electricitetens tilhielp. Secreteraren fick befallning at anmoda Herr Gissler, det ville Han ingifva några Speciela Casus, med alla deras omständigheter.

6. Upl. Hr Dr Gisslers beskrifning om et eld-sken, med dunder och Jord-skalf, som tildragit sig i Ångermanland och Jämtland, d. 13 Januarii innevarande år.

2. Upl. Kongl. Maiestets Nådiga Remisse af Herr Landshöfdingen Örnskölds underdåniga föreställning, om icke Svedjande i Norrland må förbjudas at ske för Midsommaren, emedan man allmänt tror, at den myckna röken, som upfyller luften, i Junii månad, då Svedjande mäst öfvas, förorsakar torka, hvilken åter har missväxt i följe med sig. Här om discou[r]erades länge, och beslöts, at Herrar Gissler, Wallerius och Wilcke skola anmodas at sig här om utlåta.

2. Dr Gisslers Rön och anmärkningar om Sol- eller Jordrök.

1. Upl. Dr Gisslers bref och tacksägelse för en Electricer-kula, armerad, som K. Academien skänkt honom, efter hon ei af Hr Wilcke brukades.

1. Upl. Dr Gisslers nya anmärkningar om Sol-eller Landrök. De besparas til des flera dylika inkomma, af hvilka alla et sammandrag och jämförelse skal utarbetas.

8. Doctor Gisslers til K. Collegium Medicum insände berättelse om Des giorde försök med kopp-ympning, som alla väl utslagit.

4. Upl. Hr. Doctor Gisslers Rön om Calomels nytta och rätta bruk emot åtskilliga sjukdomar och krämpor.

5. Upl. Hr. Gisslers Bref, innehållande några helt besynnerliga Observationer på Snäckor, Iglar, Flugor, m. m. til ex. at om fötter och vingar afplåckas på en Fluga, skola de återväxa. Flere skola anmodas at gifva akt på, om så sker, såsom Herrar Linné, De Geer och Bergman

6. Upl. Herr Gisslers på Academiens åstundan ingifna utförliga Beskrifning på de i Norrland nästan allmänt antagna och med stor fördel brukeliga Sädes-Hässjor och Tröskvagnar. Remitt. til Herr Knutberg, som anmodas at göra ricktigare Ritningar, och at förbättra hvad som behöfves.

4. Ditto Doctor Gisslers i Hernösand, i korthet sammandragna, och beslöts, at dessa två, tillika med Herrar Mallets och Schenmarks, skola införas uti Handlingarna för detta Qvartal.

3. Upl. Herr Gisslers utlåtande om N. 51, år 1769. med många ändringar och förbättringar.

1. Notificerades K. Academiens älskade och flitige Ledamots, Lectorens Doct. Gisslers död. Herr Schönberg åtog sig at skrifva dess äreminne, hvartil hjälpreda finnes uti det af honom i lifstiden ingifne vitae curriculum.

Detta år har K. Academien mistat 4 af sina Ledamöter, neml. Hans Excellence Grefve Ekeblad, Baron Palmqvist, Doct. Giseler och Landshöfd. Malmerfelt

3. Företogs voteringen om de til inländske Ledamöter föreslagne Herrar och Män, sedan Secreteraren gifvit tilkänna, at Rum i Academien voro ledige, efter Sal. Hans Exc.Grefve Ekeblad, samt Herrar Malmerfelt, Bar. Palmqvist och Doct.Gissler.
Voteringen utföll således.
 Herr Landshöfdingen Bar. Örnsköld fick .... 22 ja. 1 nej.
Herr Ingenieuren Modeer .......... 22 - 18
Herr Hof-Cancelleren Baron Bunge ........ 26 - 17
Herr Camereraren Wäsström ............ 28 - 15
Herr Directeuren Salgren ............ 22 - 21
Herr Öfversten v. Arbin .......... 39 - 4
Herr Kyrkoherden Hollsten ......... 29 - 14
Herr Directeuren Hülphers .............. 19 - 23
Alltså hade af desse föregående, allenast en, nemligen Herr Öfversten Arbin, fått tillräckeliga Röster at blifva Ledamot. Herr Örnsköld och Modeer, som nu tvänne gånger blifvit excluderade, kunna ei komma under vidare omröstning, om de icke, efter nya aflagda prof, å nyo blifva föreslagne.
Herr Schulzenheim, som hade föreslagit Hofcamereraren Christiernin, då han märkte, huru trögt det i dag gått med röster, bad sjelf, at med omröstningen om Hr Christiernin, kunde hafvas anstånd til nästa år

Junius d.6.
Höll Herr Praeses et, öfver Sal.Doctoren Gissler.

 3. At framledne Lectorens vid Hernösands Gymnasium, Doct. N. Gisslers skuld, 142 D. 16 s, kopparm. hvaruti han häftat genom caution för en fattig Bokbindare där i Staden, som år 1769 fick et litet parti Almanacher på Credit, men sedermera spelt Banqueroute, må för lika orsaker afskrifvas