Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Föregående möte
Protokoll 1751-05-11
Närvarande Academiens Praeses Herr Clason, med Herrar Nordenberg, Faggot, Beck, Acrel, Frih. von Seth och Secreteraren.
1. Hans Excellence .R. Grefve Tessins Secreterare lemnade til Academien för Professor Kalms räkning af des i Åbo utfallne lön, tretusende etthundrade sjuttijo fyra daler kopparmynt, hvilka qvitterades af Praeses och af honom emottogos at remittera til England, til at betala Herr Kalms der giorde skuld.
2. Studiosus Historiae Naturalis H. Touwen upviste några här omkring Stockholm fundne leror, tjänlige til Porcellains ämnen. Han blef efter des betygade åstundan antagen til ämnesvän.
3. Upvistes några märkvärdige Naturalier, hvilka H. Öfversten Klinkowström upsändt til Academien, hvar ibland voro fyra fyrfotade djur och en fogel, alla ifrån Brasilien. Efter H. Bäcks giorde undersökning voro djuren en Bradypus, en slags Mård, och tvänne helt olika och underlige Simiae. Foglen liknade til färgor och granlåt en Papegoja, men sades vara af Örnslägtet. Dessutom voro der ibland många andra Naturae så väl som artis producta, hvar på förtekning skal författas. Imedlertid skal Secreteraren på det höfligaste skrifva til Herr Öfversten, och tacka honom för des så ofta ådaga lagde lust och flit at roa och tjäna Academien med Naturaliers samlande och meddelande.
4. Uplästes 25 Paragraphen af Doctor Gislers rön om Lax-fisket.
5. Uplästes Kyrkoherden Högströms til H. Bäck upsände tankar, om orsaken, hvarföre frossen i Westernorrland är antingen aldeles obekant eller ganska sällsynt. Han visar at den måste bestå ei uti Climatet eller inbyggarenas Temperament, utan uti någon besynnerlig slags mat, som i de Norrländska orter är brukelig, men ei uti de Södra, och finner ingen annan, än Norrländska tät-miölken, som med någon sannolikhet kan hållas för vållande här til. Academien trodde, at dessa tankar förtjäna någon upmärksamhet, och at det väl vore värdt vidare rön der om at anställa. I medlertid remitteras det til Medi cinska Classens betänkande.