Protokoll (beta)

7 Härpå läste Hr Höpken up en til Academien insänd observation från Doct. Medicinæ Hr Wallerius om brömskulor på boskap, jemte en annan om brudbröd, som i stället för mandlar skal kunna brukas i mat.

14. Likaledes läste Hr Linnæus up Hr Wallerii obs. om brömsar, med mera, och sina dervid giorde påminnelser, hvilcka lades ad acta.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

9. Uplästes Hr Wallerii bref jämte et försök om dunsternas upstigande i lufttoma rum.

14. En vid namn Hörstadius har införsändt en liten repstump, som stadfäster Hr Wallerii tilförene ingifne rön om ett beqvämligit sätt att förfärdiga rep, hvilken blef lämnad til Hr Brellin at den samma til Hr Faggott lefverera.

1. Uplästes et bref ifrån Doct. Gots. Valerius i Upsala til Academien, hvarjemte fölgde et svar uppå Hr Salbergs tal angånde sal natron, hvaruti Valerii disputation hållen i Upsala blifvit angripen, hvilket svar han ställer til Vet. Academiens aprobation at utgifvas. men som academien ej vil antaga sig denna disputen, så kommer detta svar at återsändas til Hr Valerius, at efter sit behag låta det sensureras af de vanliga censorer. men der jemte at tackas för det förtroende han hafver til Academien.

5. Uplästes 2:dra o 3:die afhandlingen af Herr Professor Wallerii rön angånde utdunstningar som remiterades til Herrar Faggot och Klingenstierna.

1. H. Doctor Ioh. Gotsk. Walerius har nu igenom trycket låtit utgå en Mineralogie som han sammanskrifvit på Svenska språket. Häraf har han förärt Academien et exemplar. Uppå des bref af d. 7 Dec. som dermed fölgde svaras med tacksägelse af S. Elvius. Härvid förestälte H. Meldercreutz om icke, i fall detta arbete innehölt nogon ny uptäckning Academien borde af den samma gifva det almänna del uti sina handling. och således borde denna mineralogie lämnas til en och annan af des Ledamöter at derom gifva academien sin berättelse, såsom H.H. Linnaeus, Tilas och Browallius, men H. Tilas som var närvarande berättade at därutinnan såsom en method at känna stenar, jordarter och metaller ej innehölt nogra nya rön.

7. Vid samma tilfälle Proponerades bemälte H. Wallerius af H. Praeses til at blifva antagen til Ledamot.

6:o. Doctor Wallerii Chymiske Rön uplästes, och som de redan af Herrar Rudenschöld, Brandt och Bäck voro gillade, beslöts, at de komma at införas i detta qvartals handlingar.

3. Företogs Voteringen til de tvenne föreslagne Ledamöter, Stats Secreteraren Klinkowström och Doctor Wallerius, och sedan Secreteraren upvisat fulmagt af Herr Grefve Cronstedt och Herr Ekström, at jämväl på deras vägnar votera, samt Ballotterings Lådorna voro öppnade, befunnos Herr Klinkowström hafva vota 24 ja, 7 nej. blef altså antagen. Herr Wallerius 28 ja, 3 nej. altså antagen.

3. Företogs Voteringen til de tvenne föreslagne Ledamöter, Stats Secreteraren Klinkowström och Doctor Wallerius, och sedan Secreteraren upvisat fulmagt af Herr Grefve Cronstedt och Herr Ekström, at jämväl på deras vägnar votera, samt Ballotterings Lådorna voro öppnade, befunnos Herr Klinkowström hafva vota 24 ja, 7 nej. blef altså antagen. Herr Wallerius 28 ja, 3 nej. altså antagen.

1. Doctor Wallerii tankar, om Kimrök eller Rödferg äro tjänligare at bevara jern-bleck. Remitt. til Herrar Rudenschöld, Scheffer och Salberg.

4. Herr Joh. Gotsch. Wallerius tog sit inträde i Academien såsom Ledamot, vid hvilket tilfälle han hölt et tal, om Salternes ursprung, och anledning at utleta orsaken til kallbräckt jern. Detta Tal besvarades af . Praeses. Med H. Wallerii samtycke beslöt Kongl. Academien, at des Tal skulle lemnas til trycket.

4. Herr Joh. Gotsch. Wallerius tog sit inträde i Academien såsom Ledamot, vid hvilket tilfälle han hölt et tal, om Salternes ursprung, och anledning at utleta orsaken til kallbräckt jern. Detta Tal besvarades af . Praeses. Med H. Wallerii samtycke beslöt Kongl. Academien, at des Tal skulle lemnas til trycket.

11. Uplästes H. Fagots Handling om svedjande, samt förslag til hushållning med skogarna. Remitt. til Herr Doctor Wallerius.

Under detta år äro fem ledamöter döde, neml. Sandberg, Hiorter, Cederholm, Ankarcrona och Baron Cronstedt. Der emot har Academien förvärfvadt sig fyra inländske Ledamöter, neml. Klinkowström, Grefve Liewen, Doctor Wallerius och Hellandt.

4. Upvistes någre Chymiske rön, som en Assessor uti Fredrics-hall i Norige, vid namn Thiie, genom Herr Öfverste Klinkowström, til Academien insändt. De lemnades strax til Herrar Brandt, Scheffer och Wallerius at dem öfverse, och derom inlemna Deras omdöme.

8. Uplästes Herr Gesvoren Cronstedts märkvärdiga rön, om en ny järnhaltig malmart, som liknade berg-beck eller sten-kol, hvar af kiörtlar undertiden skola finnas i en och annan grufva. Herr Tilas, som lemnat detta til Secreteraren, hade redan gifvit detta rön sin skrifteliga approbation. Vidare remitt. det nu til H. Stockenström, Linnaeus och Gotts. Wallerius.

3. Uplästes H. Salbergs Chemiske rön, om kalken. Remitt. til Herrar Bäck, Scheffer och Wallerius

1. Herr Cronstedts beskrifning om en besynnerlig Malm-art, (se N. 13), gillades at införas i detta qvartals handlingar, i anledning af det nöje, som Herrar Tilas och Wallerius der öfver betygade. Academien önskade dock at få se sielfva malm-stuffen.

1. Uplästes et utdrag af Råds-Protocollet, af d. 31 Oct. hvar uti andrages, det H. Exc. General Gouverneuren Frih. von Rosen ifrån Finland inskickat en der funnen, på jord-fasta stenar växande art af Byssus. H. K. Majestet befaller Academien inkomma med Dess underdåniga betänkande, hvad det är, och hvar til det kan nyttjas. H. Tilasåtog sig at der om inkomma med Dess betänkande: då jämväl Academien sedan vil höra Herrar Linnaeus och Wallerius.

5. Uplästes Herr Tilases betänkande, om Finska Bergullen, i anledning af H. K. Majestets allernådigste vid sista sammankomst föredragna befallning. När Herrar Linnaeus och Wallerius sig jämväl här öfver yttradt, skal strax underdånigt svar afgå til H. K. Majestet.

2. Uplästes H. Gottsk. Wallerii insände Rön, om mineraliska vegetationer. R:s til Herrar Brandt och Scheffer.

6. Uplästes Herr Sören Abilgaards (en lärd Dansk ynglings, som varit här i sällskap med Herr Langbek, som nyligen afrest) tankar och försök angående Leers tilredning til Murbruk. Remitteras til Herr Grefve Cronstedt och Herr Joh. G. Wallerius.

1. Uplästes Herr Joh. Gottsch. Wallerii förnyade, och i anledning af några giorda påminnelser, förbättrade Rön, om qvick-silfrets vegetation, hvar vid Herr Scheffer sade sig ei vidare hafva at påminna. Herr Praeses tog det til sig at genomse, och sedan visa det åt Herr Brandt.

1. Upl. et vidlyftigt manuscript, angående en i Holland upkommen tvist, om mur-kalk och des åtskilliga arter och förmåner, hvilket af Kongl. Cancellie Collegio blifvit Academien tilstäldt, och lärer vara dit inskickadt af någon Svensk i Hålland. Det innehöll åtskilliga vigtiga påminnelser angående kalk och des rätta bruk til murning, samt de underslef som der med pläga göras, så at Academien hölt före, det et u[t]drag här af väl förtjänte at särskildt tryckas. Men Emedan Dr Joh. Wallerius lärer hafva något arbete före i detta ämne, skal Manusk. först honom meddelas.

2. Upl. Professorens, Doctor Joh. Gotsch. Wallerii Rön om renaste vattens snara förvandling til Jord, genom trituration. Remitterades til Herrar Chymicorum utlåtande.

4. Upl. några af Herr Linnaeus ingifna anmärkningar, om et föregifvit Petrificat, som plägar kallas Penna Pavonis, och befinnes ei vara nåot Petrificat. Herr J. G. Wallerius, som var närvarande, tog dessa tväne papper, at öfverse.

1. Upl. Andra stycket af Herr Wallerii Rön, om den Jord som fås af Vegetabi[li]er, Animalier och Mineralier. Detta stycke var redan gillat af Herrar Brandt och Swab.

3. Upl. Tredje och fjärde stycket af Herr Wallerii Chymiska Rön angående jordarter Mineralier och Animalier.

1. Upl. Herr Wallerii Rön, huru Qvick-silfver kan redigeras til en solid, malleabel regulus, med mera.

Secreteraren anmälde, at Han nyligen afskickat Til Kongl. Franska Vetensk. Academ.
Continuat. af K. Vet. Acad. Handl. til Apr. Månad innevarande år.
De tvänne siste Tomerne, IV & V, af Linnaei Amoenitates.
Til K. Chirurgiska Acad.
Continuat. af Acad. Handlingar til Mart. månads slut i år.
Til Kongl. Ängelska Societeten.
Continuat. af Acad. Handl. til Jun. Månads slut i år.
Tom. IV & V af Linnaei Amoenitat. Acad. Linnaei Fauna Svecica, Editio nova.
Til Keiserl. Acad. i Petersbourg.
De samma, som til K. Ängelska Societeten. Des utom 20 stycken Tal af de bästa. Äfven några af Joh. G. Wallerii Disputat.

4. Upl. Kongl. Majestets allernådigste befallning til Academien, at inkomma med des utlåtande, angående framledne Landshöfdingen Hiärnes så kallade Trä-Balsam, hvars tilredning och bruk Sonen Urban Hiärne nu ensam äger kunskap om. Saken har varit före hos Riksens ständer, och alla där til hörande Acter uplästes. Som Herr Hiärne ei vill uptäcka hemligheten, utan emot vissa vilkor, så fant väl Academien mycken svårighet, at utlåta sig öfver en sak, som Hon ei känner: dock discourerades mycket, om de förr upgifna och bekanta sätt at conservera trä för röta. Och som Hans Exc. Gref Tessin skal hafva giordt något försök på Boo Sätesgård, med Hiärnes Trä Balsam, så beslöts, at Bref til Hans Exc. skulle afgå med anmodan, det ville Han underrätta Academien, huru försöket aflupit. Likaledes skal Herr Gotsch. Wallerius, som haft många sal. Landshöfd. Hiärnes Manuscripter om händer, anmodas om utlåtelse här öfver.

1. Herr Wallerius öfverlemnade, på Upsala Academies vägnar, en Medaille, som bemälte Academie låtit slå öfver Hans Kongl. Höghet Cron-Prinsen såsom des Canceller. För hvilken Herr Praeses på Academiens vägnar tackade, och tilböd at altid här efter skicka til Upsala Academie et Exemplar af de Jettoner, som Vetenskaps Academien låter slå

4. Upl. Herrar Wallerii och Wilkes utlåtande öfver frågan, om Svedjeröken kan hindra rägn at falla, hvilket de ei anse för troligt.

2. Upl. Herr Wallerii insända Försök och Rön med Platina di Pinto.

4. Upl. Herr Wallerii yttrande om et förment universale dissolvens, hvar om varit skrifvit uti utländska Tidningarna ifrån Holland. Han anser detta förmenta dissolvens för charlatanerie.

7. Upl. Herrar Brandts och v. Swabs utlåtande angående de tre Svaren som inkommit på K. Academiens ena fråga för sistledna år, angående dugeligt Tegels tilverkande utan bränning. De instäma, at Svaret N. 3 som hade til devise: non vi, sed saepe cadendo, är i deras tycke det bästa och mäst förtjänta til Premium: Däremot förklarade Hr. Doctor Mennander, at Han tyckt mäst om Svaret N. 1, med devise: Manebit. Secreteraren berättade at Herr Öfver Dir. Faggot, hvilken för opasslighet nu ei kunnat vara tilstädes, äfven fallit på N. 1 med Sin röst. Emedan altså de 4 Herrar Ledamöter som varit utnämnde til at afgöra denna saken, fördelt sig så, at det blifvit paria vota för N. 1 och 3, och således ingen decision, så beslöts, at de tre Svaren skola skickas til Hr Wallerius i Upsala, emedan Frågan är Chymisk, at imellan de tvänne Svaren decidera.

1. Upl. Hr. Wallerii utlåtande och Votum om Svaren angående obrändt Tegels tilverkande. Han sätter N. 2 primo loco, N. 3 secundo, och N. 1 Tertio. Emedan han således föredrager N. 3 för N. 1 pröfvades Pluraliteten vara riktig för N. 3, at ärhålla den utlofvade Belöningen, hälst sedan Hr. v. Swab med grundeliga Skäl visat åtskillnaden imellan alla 3 Svaren. Vid Sedelens öppnande, befants K. Academiens Ledamot Hr. Öfversten Strussenfelt vara Auctor til N. 3, hvilken såsom närvarande strax fick Sin Guld-Jetton, och försäkrade K. Academien, at hvad som fattades uti Frågans besvarande, ville han genom vidare Rön afgöra och meddela K. Academien.

3. Upl. några små anmärkningar, insände af Professoren Hoof, som, efter de voro mäst Chymiska, remitt. til Herr Wallerius, hvilken något där efter svarade sig ei hafva funnit något nytt däruti.

5. Ditto Herr Wallerii, om Rönet N:o 30.

Bägge dessa remitterades til Herrar Wallerius och Bergman.

5. Herr Alboms äfven ifrån Götheborg insända Rön, om et af honom tilredt Salts makalösa verkan, dels at gifva den magraste jord bördighet, dels at öka Sädes kornets fruktsamhet, då det stöpes i Salt-laka. Remitt. til Herr Wallerius.
S. D. G.

4. Upl. Herr Wallerii insände yttrande, Rörande et särdeles gödnings eller Sädes-stöpnings sätt, som blifvit upgifvit af en vid namn Ahlbom i Götheborg, hvarom kan ses Dagboken för et af de förra åren.

2. Upl. Hans Maj:ts nådiga befallning til Academien at utlåta sig öfver en af K. Amiralitets Collegium väckt Fråga, när och huru Tågverke til Flottans behof bör Tjäras, så at Tjärningen må göra mer nytta än skada? Kongl. Amiralitets Collegii underdåniga betänkande där om uplästes, tillika med en stor del af K. Maj:ts Ministrars vid de utländska Hofven insände berättelser, huru med Tågverke och dess tierning förfares vid ÖrlogsFlottorne i Danmark, Holland, England, Frankrike och Spanien. 
Kongl.Academien beslöt at här öfver höra Herrar Wallerius, Bergman och v. Engeström, såsom Chymicos samt Herrar Ekeberg och Chapman såsom expertos

5. Upl. Herrar Chapmans, Ekebergs, Wallerii, Bergmans och von Engeströms yttrande, om bästa sättet at conservera Tåg-verke (Se Dagboken för d.13 Jan.) I anledning af hvilka, i synnerhet af Herr Chapmans mycket mogna och välgrundade, underdånigt utlåtande öfver detta vigtiga ämne kommer at genast afgå.