Protokoll (beta)

2:do Svar ifrån Hr Bielke, hvaruti han berättar, det han aldrig sedt, mindre til sig tagit Scheldons resebeskrifning, men rörande den berättelsen om almträds plantering, som han förledne höst til Academien ingifvit, så emedan han sedermera vid närmare eftersinnande påmint sig en och annan omständighet, hvilken bordt tilläggas, har han samma berättelse återtagit, i mening at den framdeles fulkomligare ingifva; men som bemälte Hr Bielke vid dess försökande af den starka ovanliga kölden blifvit hindrad uti dess upsåt, så har han ock achtat rådeligare med dess ingifvande någodt at dröja. Eljest lofvar han innan kort til Academiens bepröfvande lämna 2 à 3 rön, ibland hvilka är jämväl et svar på en uti Handlingarne utkommen fråga om sättet til tall- och granskogars anläggande. At Professor Spöring, som uti Academien til Ledamot är antagen, ej ännu med svar uppå Academiens kallelse bref inkommit, berättar Hr Bielke därutaf skal härröra, at han det ej förr til Academien vil insända, förr änn han blir färdig med någodt rön. Sluteligen proponerar Hr Bielke til Ledamöter Probstarne Lauræus och Krok, hvilka jämte mycken kunskap i Physiquen skola jämväl äga en långsam och med mycket flit vunnen grundelig erfarenhet i landshushåldningen. I anledning af Grundreglorne bifölls, at desses namn skulle skrifvas på et papper, som kommer 14 dagar at ligga på bordet, hvarefter om deras antagande skal omröstas.

2. Uplästes Magister Aimilii bref ifrån Vasa den 22 Oct. 1745 tillika med trenne Prosten Laurei i Loimiochi i Biörneborgs Län, upsatte beskrifningar l:o om varggårdar, 2. härdning til betstål. 3. d:o til filar och infatningar. hvilke tvänne sennare remiterades til Hrr Mejer och Ekström med påminnelse at efterletat hos Reaumur och andra Autorer om nogot dylikt deruti finnes.

7. H. Praeses föreslog Prosten Gabr. Lauraeus i Loimiochi i Finland til Ledamot såsom ägande hvarjehanda nyttiga kunskaper.

1. Uplästes en underrättelse om en öfverjordisk Iskällare upsatt af prosten Lauraeus, hvilken remiterades til H.H. Triewald och Meldercreutz.

4. Voterades öfver Prosten Lauraei antagande til Ledamot, då det befants med åtskilliga frånvarande Ledamöters röster, 21 Ia, 0 Nej. Detta Academiens val åtog H. Praeses sig at berätta honom

2. H. Triewald upläste en beskrifning jemte ritning på en af sig förbätrad Iskällare, i anledning af den underättelsen som H. Prosten Lauraeus gifvit, hvar mod denna i närmaste kom öfverens. Ritningen med beskrifningen remiterades til H. Meldercreutz

3. Inkom H. Meldercreutz med sina påminnelser öfver H. Triewalds förbättring på Ryska Iskällare Hållandes före at de ventiler hvarmed aflops truman var försedd ej kunde göra den åstundade tiensten: vore ventilen tung, skulle vatnets utlop förhindras: vore den åter lätt, skulle den ej utehålla den upvärmda yttre luften, äfven så fruktade han at de fyra små skorstenarna ej skulle göra nogon tillräckelig väderväxling. Dessa inkast häfdes likväl igenom H. Triewalds åberopade erfarenhet, således at ingen ting förhindrade det både H. Lauraei handling och H. Triewalds tillägning blefvo nu gillade.

l. H. Prosten Lauraeus intog sit säte såsom Ledamot, uppå des tal, som angek rätta sädes tidens utrönande igenom kännemärken af de vilda trädens beskaffenhet, svarade H. Praeses. Detta tal lofvade H. Lauraeus vidare utföra med bevisande rön då det kunde tiena tilt införas ibland academiens handlingar

l. H. Prosten Lauraeus intog sit säte såsom Ledamot, uppå des tal, som angek rätta sädes tidens utrönande igenom kännemärken af de vilda trädens beskaffenhet, svarade H. Praeses. Detta tal lofvade H. Lauraeus vidare utföra med bevisande rön då det kunde tiena tilt införas ibland academiens handlingar

2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.

4. Uplästes författade tankar angånde rätta Gödnings tiden, som blifvit insände til academien under et diktat namn af Gunnar Välsint. H. Baron Cederhielm hölt före at man härutinnan borde hafva afseende på jordmånen ock kunde denna method vid lera vara tienlig men ej vid sand. H. Lauraeus hölt åter före i anledning erfarenheten at denna method i Finland ej skulle stå at brukas, der så långa vintrar äro, stark frost och mycken snö skolandes alt sammans det fete lacka af med snö vatnet om våren. Detta remiterades til Herrar Praeses, Cederhielm och Lauraeus.

6. Uplästes H. Lauraei beskrifning huru man godt, starkt och snält räffelkrut med behändighet göra skall hvilket remiterades til H. Ehrensverd.

3. Uplästes H. Lauraei berättelse om nogra försök som han giort med hagelbössor hvad ojämheter i krutkammaren hafva för influence på skottet och huru en sådan krutkammare til säkraste skott bör inrättas. Detta remiterades til H. Meyer.

1. Uplästes H. Prosten Lauraei sätt at härda stål til alla handa behof. Som remiterades til Herrar Brandt och Ekström.

8. Uplästes en ifrån landshöfdingen Liljeberg i Åbo, insänd beskrifning, på en Corall-växt, funnen på ön Tenerifa af en siöfarande. Denna beskrifning berättades i et bifogat bref vara upsatt af H. Landshöfdingen, i samråd med Herrar Browallius, Hasselbom, Menander, Leche och Lauraeus i Åbo. Sielfva Corallen låfvar H. Landshöfdingen med första tilfälle hit försända, och til Academien skiänka. Beskrifningen remitt. til H. Linnaeus.

5. Secreteraren berättade, det han spordt, at Academiens Ledamot Doctor Lauraeus vore med döden afgången, redan i sistledne Julii Månad, och at han redan genom bref anmodat Biskop Browallius at draga försorg, det Academien kunde få någon underrättelse, om den aflednas lefverne

Academien har detta år mistat 7 af sina Ledamöter, nemligen Baron Hårleman, Baron Bielke, H. Salberg, H. Brelin, H. Blixenstierna, H. Lauraeus och H. Urlander, ibland hvilka saknaden af de tvänne förstnämde Herrar lärer öma i det längsta.

3. Utsattes dagen til Parentationens hållande öfver Academiens afledne Ledamot, Dr Lauraeus, til nästkommande Torsdag eller d. 18 Decemb.

Decemb. d. 18.
Höll Herr Doctor Mennander, med vanliga Ceremonier, et vackert åminnelse Tal öfver sal. Doctor Lauraeus, til hvars afhörande voro församlade Deras Excellencier Gref Bonde, Gref Tessin och Gref Ehrenpreus, samt Herrar Faggot, Polhem, Grill, Meijer, Salander, Ribe, Carleson, Celsius, Gref Piper, Cronstedt, Knutberg, Lidbek, Kryger, Hellant och Secreteraren.