Protokoll (beta)

Närvarande Praeses och Tjugu två Ledamöter.

1. Anmäldes af Herr Notarien Feiff, det Stadsens byggnings Collegium, i kraft af Hans Kongl. Majestets resolution och befallning, samt Academiens anmodan genom Baron Hårleman, hade nu änteligen kommit til slutlig öfverenskommelse med H. Öfversten Baron Löven, såsom ägare af Schöfflerska huset brede vid Academiens Observatorium, angående det skadestånd han påstår för den gatans upbrytning, som K. Majestet beslutit böra å nyo ske genom des tomt, der gata tilförene varit, hvilken blifvit ifrån staden friköpt, och at Byggnings-Collegium beviljat honom sexhundrade daler kopparmynt. Dessa 600 k:m. samtyckte Academien nu at låta utbetala til Herr Baron Löven, så framt han det ytterligare påstod, och ei ville hedra sig emot Academien med eftergift af samma summa. Academien bad H. Feiff betyga des tacksamhet hos Byggnings-Collegium för den bemedling som Collegium i detta målet behagat til Academiens fördel använda.

2. Herr Klinckowström intog sit rum såsom Ledamot, genom et kort tal, hvar på Secreteraren å Academiens vägnar svarade.

3. Upvistes en fogel, som H. Rosenborg fångat i Finland, hvilken ingen kände igen. Bör skickas til Herr Linnaeus.

4. Beslöts, at bref skal afgå til Manufacture Contoiret, med påminnelse af des gifna löfte, at af manufacture medlen något bidraga til Herr Kalms resekostnader, i anseende til de rön han i America kan giöra til våra Manufacturers och vår Oeconomies uphielpande.

5. H. E. RicksR. Palmstierna berättade, at Hennes Kongliga Höghet yttrat sin nådiga åstundan, at se den af H. Peterson til Academien skänkta Corallen, jämte de prof af liqueurer, hvar uti allahanda örter och diur fullkomligen både til ferg och annat kunna oskadde beständigt bibehållas, hvilka Herr Salberg i Academien upvisat. Academiens Archivarius, Friherre von Seth anmodades at upvisa de samma för Hennes Kongliga höghet.

6. Uplästes Herr Doctor Hasselqvists bref til Archiater Linnaeus, skrifvit i Smirna, hvaruti han beklager, at des resepengar ei voro tilräckelige, och Proponerades til en Stambok, at gå omkring hos H. Ledamöter, hvaruti hvar och en älskare af Vetenskaper må antekna, huru mycket han af egna medel behagar til H. Hasselqvists resas befrämjande skänka. Detta förslag gillades, hälst Herr Linnaeus och Erckebiskopen redan hade giordt början med hvar sina hundrade daler kopparmynt.

7. H. E. Gref Ekeblad fägnade Academien med don underrättelse, at redan anstalter voro giorde til ärhållande af et nytt rese-Pass ifrån Kongliga Franska håfvet för Herr Kalm, at obehindrad få resa i alla Franska Colonierna i America, enligt H. Kalms begäran.

8. Upvistes trenne böcker, hvilka för detta kyrkoherden i Pensylvanien H. Samuel Hesselius skänkt til Academien, nemligen: Humphreys Account of the Propagation of the Gospel in Foreign parts, in octavo, 1730, Coldens, history of the five indian Nations in America, in octavo, 1727, Warders, Monarchie of the bees, 1704 in octavo. Dessutom upvistes ock en afmålning af et obekant Americaniskt djur, kallat Possum, som samma H. Hesselius skänkt. Beskrifningen på samma djur uplästes. Secreteraren fick befallning at hos H. Hesselius betyga Academiens ärkänsla för dossa skänker igenom bref. Böckerna tog Secreteraren emot, afmålningen på Possum lernades til Archivarien at förvaras, men beskrifningen på djuret remitteaes til Herr Linnaeus.

9. Rådgiordes, hvad svar bör lemnas til Manufactur Contoiret angående Wikströms ansökning. Han var sielf tilstädes och upviste prof af några instrumenter, och blef beslutit, at Academien råder Manufacture Contoiret at upmuntra denna Wikström, på det pengar ei här efter må gå utur Landet för sådana instrumenter, som härtils skedt, men at de instru menter böra specificeras, som Academien tror honom vara skickelig at med vederbörlig accuratesse förfärdiga, hvr om Secreteraren hafver at öfverlägga ed H. Praeses.

10. Uplästes en ifrån H. Probsten Solander insänd berättelse om Sabelmössen eller de så kallade Lemlar eller fiellmöss, upsat långt för detta[af en vid namn Burman. Berättelsen tycktes vara artig, men emedun H. Linnaeus redan fullkomligen i handlingarna beskrifvit detta djur, håller Academien för onödigt, at låta trycla denna berättelse, utan lägges den ad acta.

11. Herrar Svab och Scheffer yttrade sig om det af en Tysk under divis, Errando discimus, insända svar, på Academiens sistledne år utgifna fråga, angående orsaken til Jernets kallbräckta natur, och medel at förekomma det: nämligen at han ingalunda fullkomligen uplöst frågan, och således ei skattas värdig det på samma fråga upsatte praemium.