Protokoll (beta)
Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.
Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer
webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.
Protokoll 1749-01-07
1. Uplästes trenne bref ifrån H. Kalm, til Herr Linnaeus, Baron Bielke och Secreteraren af Academien, alla daterade uti Philadelphia i October månad förledit år, hvaruti anfördes sumariter hvad han observerat der på orten, hvilket academien beslöt skulle införas i handlingarna ibland utdragen af dagboken, men som 2:o af dessa bref förnams at H. Kalm ville inskränka sin resa innom Virginien, tvärt emot hvad han feck i commision vid sin afresa näml. at han skulle gå så långt han kunde i Norden af America, på det man måtte få sådene växter som kunde här i Riket skötas och trifvs så fick Secreteraren af Academien i befallning at antyda honom at fullfölja detta academiens upsåt och på det medel måtte ernås til denna resas fortsättande som redan lärer stigit til så kommer Academien at skrifva manufactur Contoiret til med påminnelse om des lofven at vilja biträdo med hvad som kunde öfverskiuta sedan andra stater förut utfäst hvad medel de der til kunde disponera, fördenskull kommer bref at afgå til Dr Browallius i Åbo hvad nu kan vara at få af H. Kalms lön i Åbo.
2. Herrarna af Academiens som haft at öfverse H. Capitaine Lieutnenant Vallmans sammanskifne arbete för undervisningen i styrman konsten lämnade nu sit utlåtande deröfver; i anledning hvaraf Academien finner, det samma arbete, såsom bestående i många angelägna mål så väl som uti nödiga bevis, ej kan uptagas för nogot tillräckeligit system uti detta ämnet, och fördenskull ej eller föreslås, at igenom nogot publiqut understöd befordras till trycket.
3. Likaledes utläto sig Herrar Strömer och Ekström angånde den frågan som Kl. Amiralitets collegium förestält igenom Amiral Ridderstolpes memorial om de tienligaste magnet stenar til Compass stryckning, det de ej hafva sig bekante nogra andra tillförlåteliga kännetecken til deras godhet, än då han blifver väl armerad gifver quicka nålar, varandes af de försök som H. Muscenbroek giort, hvarken färg eller skapnad at lita på, dock vid samma omständigheter för öfrigit ju starkare stenens absoluta kraft är ju mera gifver han äfven det som deruppå strykes. De artificiela Dr Knects magneter äro boquäma at stryka nålar uppå och i anseende der til, men ej för nogon annan orsak synas kunna recomenderas till detta bruk.
4. Herrar Cronstedt och Hårleman utläto sig äfven öfver den af Amiralitets Collegium giorde frågan, huru vida saltvatn kan vara skadeligit eller ej til murbruk, det väl alla murmästare hafva för regel at akta sig för sådant vatn, och lärer sött vatn der man der til hafver tillgång i sielf vara bättre, men om olägenheten deraf skell vara så stor at man långväga med stor kostnad skall hämta sött vetn finner man ej, hvilket också de gamla murar bäst lära gifva vid handen som äro giorde i Carlscrona ofelbart med saltvatn.
5. Upvistes en kyllerfärg ifrån Öster Götland af Landshöfdingen Lagerfelt insänd funnen på 3 famnars diup i botn af en siö vid Småländska gränsen en fläck så stor som en kärbotn.
6. Baron Palmquist upviste sin tillämpning af Arithmetique, Geometri och Algebra, som lämnades. til Klingenstiernas, Strömers och Meldercreutz öfverseende.
7. H. Peyel antogs såsom ämnesvän at assistera Archivarien.