Protokoll (beta)

Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.

previous Föregående möte Nästa möte next

Protokoll 1748-02-13

var Academien enhälligt samlad uppå kallelse för följande angelägenheter skull.

1. Angående Almanechsvärket hvarföre uplästes en bokbindares memorial til Presidenten i Stats Contoiret H. Gref Bielke som bemelte Praesident haft den godheten at gifva Academien del af. Sama bokbindare tilbiuder Cronan 6000 d:r Kop:mt der han finge privilegium på Almanachorna och sälja för 2 styck. H. Praesidenten kommer för den benägna comunication at tackas, och berätta det Academien vil söka at göra sig detta anbud til nytta, hvad som sig göra låter.

2. Här uppå uplästes boktryckarn Möllers memorial til Academien hvaruti han förmodar, i anledning af Konungens privilegium, hvaraf copia bifogades, det han lärer få fortfara med Lector Wassenii almanachors tryckande, men som Kongl. Academien fant at detta privilegium ej sträckte sig vidare än at ingen vid vite måtte eftertrycka Vassenii almanachor som Möller efter slutet contract upläger, och Academien igenom Konungens privilegium alena äger at skrifva och utgifva almanachor så uphörer detta privilegiet af sig sielf, detta kommer igenom et utdrag af Academiens dagbok at gifvas Möller til svars uppå des memorial.

3. Likaledes kunna ej hvarken boktryckaren Markel eller Falks änka i Jönköping få fortfara med Pr. Liedbecks almanachors tryckande.

4. Vidare uplästes H. Hiorters bref til Sec. Elvius angånde nogra frågor om Almanachen 1. Om ick väderleken efter des bruk får införas nämligen den som värkelig observerades för 19 år, beviljades, och är uti Academien at fylla den bristen i Observationer som han berättar vara för åren emellan 1732 och 1738 inclusive, hvilka observationer des ämnesvän H. Stricher har inlämnet och äro hålne här i Stockholm af gerfvaren och bör i almanechan införas hvarest observationerna äro hålne på sätt som sket i sal. Celsii så väl Hiorters almanachor. 2. Om ick för posterna afgång och ankomst för Lund, Götheborg och Torneå kunde införas, hvilken underrättelse i Post Contoiren kunde fås, om marknads therminer, och andra underrättelser som pläga införas i Almanachorna, frågas om H. Hiorter skall draga derom frsorg, svaras at Academien vill detta besörga sedan almanachen blifvit öfversänd. Angånde merknaderna lärer fås i Kongl. Commercie Collegio eller i småtullscontoiret hos Cammereraren Gris, underättelsen om Postgången hos Stats Secret. Klinkowström, och nogre nyttiga underrättelser uti hushåldningen kan utdragas utur handlingarna, dessutan lofvade H. Linnaeus om ölets dygder och misbruk. 3. huruvida den röde stilen skall behållas, svaras alenast för detta året.

5. H. E. Riksrådet Ehrenpreus förestälte om icke Academien borde efter grundreglorna hafva en Notarius och archivarius, som den förra ej lärer kunna fullkomligen göra sin sysla utan lön i synnerhet som han får at besörga almanachs tryckningen så föreslog H. Preses om icke honom kunde bestås 600 d:r Kop:mt, men som Herrar Ledamöterna ej härom voro ense så upsköts detta målet til en annan gång. Til Archivarius föreslogs H. Baron Seth som man trodde skulle med så stort nöge förvalta denna sysla utan lön som man är försäkrad det han äger der til skickelighet.

6. H. Amiralen Ankarcrona hade förärt Academien en väl giord galer som nu upvistes hvarföre kommer honom at hembäras tacksägelse.

7. H. Grefve Cronstedt förärde Academien en electricitets machin bestående
1:o. af en stor glaskula med skrufvar at inriktas på axeln.
2. En stor fot med jul, trissor och ställning för värjan,
3. et järnbläcks rör, til röret, messings ked, röda silkessnören, flaska med fil-spån, d:o med vatn, 3 toma bouteiler, beklåda, för hvilken skänck H. Praeses tackade H. Gref Cronstedt på Academiens vägnar.

8. H. Baron Cederhielm upläste sin berättelse om de försök han giort at kläcka ut kyklings ungar, hvilken lämnades til H. Linnaei, Baecks och Carlesons öfverseende.