Protokoll (beta)

Här kan du läsa Kungl. Vetenskapsakademiens protokoll 1739-1774. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Detta är en betaversion av sidan. När den färdiga versionen lanseras kommer webbadressen att ändas. Referera därför snarare till datum/stycken om du vill citera något från protokollen.

Jakob Gadolin

Omnämnanden i protokollen

  • 1747
    • Nämns i 1 stycke: § 1,

      1. Öfverlämnades en til Academien dedicerad disputation, hållen i Åbo af H. Gadolin docens i mathematiquen derstädes, de Candela sub aquis ardente, i anledning af en af Academien förestäld fråga uti Handl. för 1739. Hr Triewald, Klingenstierna och Meldercreutz blefvo anmodade jemte Secreteraren at undersöka huru vida problemet var uplöst.

    • föreslogs som ledamot (§ 3).

      3. Förutom H. Schutzer som förra gången blifvit föreslagen, nämdes nu såsom synnerliga snillen H. Wargentin, Gadolin, Liungquist för Astronomien, Geometrien och Mechaniquen, samt H. Gisler såsom medicus och god observator, H. Bonsdorf och Stark uti Historia Naturali och Physiquen och i synnerhet H. Hasselquist för botaniquen. Dock föreslogs ej flera än H. Wargentin och H. Liungquist at vid nästa sammankomst då Praesidii kommer at företagas

    • Nämns i 1 stycke: § 4,

      4. Secreteraren upläste sina tankar om H. Gadolins disputation om lycktan at lysa under vatn, tillika med H. Knutbergs berättelse om de försök som varit giorde med den lycktan som Academien dertil förfärdigat och som dessa försök ej slagit väl ut anmodades H. Liungquist at efterse hvad månde vara orsaken der til, emedan denna lyckta är inrättad på samma grund som H. Gadolins, hvilket H. Liungquist också åtog sig.

  • 1748
    • antogs ej som ledamot (onum.)

      för H. Capitaine Utfall          Ia 4. Nej 14.
      H. Censor Oelreich          8.          10.
      H. Magister Gadolin          12.          7.

  • 1750
    • föreslogs som ledamot av Jakob Faggot (§ 10).

      10. Herr Faggot proponerade Professor Gadolin i Åbo, til Ledamot, och Hans Excellence R.R. Palmstjerna, proponerade Kyrkoherden Tiburtius.

  • 1751
    • antogs som ledamot (§ 5). Nämns också i 1 stycke: § 3,

      5. Derpå företogs H. Gadolin, som vid Balloterings lådornas öppnande befants hafva 32 jakande och allenast 2 nekande röster. Altså blef jämväl han antagen, hvar om Secreteraren fick befallning at å Academiens vägnar gifva honom notification.

      3. Företogs Voteringen til de föreslagne Ledamöter, och emedan af Förtekningen befants, at, då Hans Konglige Höghet och Fru RiksRådinnan Ekeblad, efter tilförene giord öfverenskommelse, icke räknades ibland de ordinaira Ledamöter, voro nu allenast 96 Ledamöter i lifvet af de inländske; så hade väl Academien af de Fem föreslagne, nemligen Friherre von Seth, Professor Gadolin, Licentiaten Hasselqvist, Kyrkoherden Tiburtius och Hof-Junkaren Swab, kunnat antaga fyra: men för vissa andragne skiäl, befants godt, at denna gången allenast omrösta om de tre förste, kommandes det fierde ledige rummet ei at besättas förr än vid nästa Praesidis ombyte.

    • Nämns i 1 stycke: § 12,

      12. Uplästes De l'Isles bref til Secreteraren, hvar uti han först tackar för kallelsen til Ledamot, och sedan på Franska Vet. Academiens vägnar anmodar Academien at draga försorg, det här i Sverige correspondenta Observationer må anställas emot dem, som De la Caille är sinnad observera vid Caput Bonae Spei, til at uptäcka Månens parallaxis. De la Cailles utgifne Avis aux Astronomes, bifogades, med uträkning på alla de Phaenomena som De la Caille är sinnad i agttaga, hvar af ses, at observationerna skola taga sin början d. 21 Februarii nästinstundande, och fortsättas nästan dageligen et helt år. Academien fant sig förbunden, dels för sakens egen vigt, dels ock för Academiens och Nations heder, at giöra yttersta flit, det sådana observationer måga anställas. Och emedan det ei pröfvades nog, at Secreteraren ensam skulle bevaka dessa Observationer, utan at alla i Sverige, som kunna observera, skulle deruti deltaga, så beslöts at Herrar Strömer, Gadolin, Schenmark och Hellant skulle anmodas at giöra sin flit, hvar å sin ort. H. Strömer, som nu var närvarande, förestälde, det hans öfrige ämbets syslor skulle giöra honom här uti stort hinder. Och hvad Gadolin Schenmark och Hellant angår, påmintes, at de ei hafva der til tiän lige instrumenter. Sist öfvervägades ock, at Schenmark och Hellant hafva ingen lön, hvar med de sig Munna uppehålla under den tiden, som endest til observationer måste användas. Til at häfva alla dessa svårigheter, blef beslutit, at bref skulle afgå til Hans Kongl. Majestet, med underdånig ansökning, det måtte 1:o Herr Strömer på et år befrias ifrån sina öfriga ämbets syslor, 2:o befallning afgå genom Cancellererna til Academierna i Åbo och Lund, at de hafva at förse sina Observatorer ned Uhr och Micrometrar, 3:o det ville H. K. Majestet allernådigst bevilja Schenmark och Hellant något litet underhåll til upmuntran, på et års tid. När detta underdåniga Memorial blir färdigt, hvar med Secreteraren fick befallning et skynda, lemnas det til Hans Excellence Friherre von Höpken, som låfvade så föredraga saken hos H. K. Majestet, at academien skulle vinna sin önskan.

    • Nämns i 1 stycke: § 4,

      4. Uplästes et bref ifrån H. Gadolin, hvaruti ibland annat berättes, at han förledit år med Landshöfdingen Liljeberg upskickat til Academien en berättelse om en med mycken flit gjord afvägning af Åbo Slotts-grundvals högd öfver sjö-brynet, med förfrågan, om Academien det fått. Vid förhör här om, befans at H. Dalin det af Landshöfdingen emottagit, som dock ei nämnt, at det var ärnadt at tillställa det Academien.

    • Nämns i 1 stycke: § 2,

      2. Herr Gadolins afvägninger af Åbo gamla slott, til at utröna des högd öfver vattubrynet, och i följe der af förnimma, om vatnet på några hundrade år så märkeligen aftagit, som af andra Observationer omkring Östersjön tyckes med skiäl kunns slutas. Remitt. til herrar Faggot och Strömer.

    • Nämns i 1 stycke: onumr.,

      Beslöts, at af de penningar som Hans Kongl. Majestet allernådigst anslagit til Astronomi, som skola observera på Månen, skal Herr Schenmark nu strax få Tvåhundrade Plåtar, och Herrar Strömer, Gadolin och Secreteraren hvar sina hundrade. Det öfriga kan utdelas längre fram, efter som Academien pröfvar skiäligt och Observatorerna komma öfverens sins emellan.

  • 1753
    • Nämns i 1 stycke: § 1,

      1. Uplästes H. K. Majestets nådigste skrifelse och svar pådet underdåniga memorial Academien Maji månad inlemnade, angåede de för två år sedan här i Riket giorda Correspondenta Astronomiska Observationer emot dem som Franske Abbé De la Caille giorde vid Caput Bonae Spei. Hans Majestet betygade där öfver nådigt nöje, och lemnade de til samma Observationer brukade instrumenter til Academiens förvar, tils vidare Ordres. Academien beslöt derföre, at af Herrar Gadolin, Schenmark och Hellant infordra deras skrifteliga försäkran, at ei fara illa med de instrumenter de ännu hos sig behålla, utan aflemna dem, när de påfordras

    • Nämns i 1 stycke: § 2,

      2. Upl. Hans K. Majestets nådigste skrifvelse til Academien, hvar uti Hans Majestet lemnar Academien, at til vidare Ordres förvara de Astronomiska instrumenter, som på Publik kostnad för tvänne år sedan förfärdigades, til de Parallactiska Observationer. Secreteraren berättade, det Herrar Gadolin, Schenmark och Hellant ännu ei lemnat dessa instrumenter ifrån sig, och förestälde, om icke de vidare kunde få behålla och nyttja dem, hvilket Academien så mycket heldre samtyckte, som Hon ei tviflade, at det ju vore hans Majestets nådiga välbehag, at instrumenter heldre nyttjades til något gagn, än skulle ligga obrukade och onyttige, helst Academien redan sielf har sådana instrumenter. Secreteraren fick derföre allenast befallning, at skrifva dessa Herrar til och begära deras skrifteliga försäkringar, at ei fara illa med instrumenterna, utan återställa dem til K. Academien vid första påfordran. Herr Schenmark har en Micrometer och et godt Pendel-ur utan foder, men Herrar Gadolin och Hellant hafva allenast hvar sin Micrometer. 

    • Nämns i 1 stycke: § 3,

      3. Herr Prof. Gadolins insända Observationer på Polhögden och Longituden af Åbo stad, lära ei få rum uti detta qvartals Handlingar, utan besparas til här näst.

  • 1755
    • höll ett inträdestal (§ 1).

      1. Herrar Högström och Gadolin, som länge sedan varit antagne til Ledamöter, togo nu deras inträden, med hvar sit Tal. Den förras, som handlade om orsakerna, hvarföre somliga byar och orter i Norrland äro mera underkastade frost, än andra, hölt Academien värdt at tryckas.

    • var kandidat i presesval (§ 3).

      3. Der på Voterades om en ny Praeses, då Hans Excellence Gref Bonde, General Majoren Grefve Liewen, Professoren Dr Mennander och Hofunkaren Baron Brauner hade nästan allas endrätiga röster, undantagande någre få, som fallit på ErcheBiskopen, Dr Benzelius, Herrar Malmerfelt, Adlerheim och Gadolin. af de fyra, som fått högste rösterna, föll lotten på Hans Excellence Gref Bonde, som var närvarande och emottog allmän lyck-önskning.

  • 1756
    • var kandidat i presesval (§ 3).

      3. Skreds til Votering om ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befans, at
      Herr Doctor Mennander hade 23 Röster.
      General Majoren Grefve Liewen 18.
      Professoren, Herr Gadolin 17.
      Ärkebiskopen Dr Benzelius 15.
      Kvrkoherden Herr Högström 13.
      Bergmästaren Herr Cronstedt 8.
      Bergmästaren, Herr Adlerheim 5. etc.
      Af de fyra, som fått flästa rösterna, föll lotten på Herr Mennander, som var närvarande och emottog lyck-önskning ar.
      4. Til Honom afträdde nu Herr RiksRådet, Gref Bonde, praesidium, och hölt et Tal, om asketrädets nytta.

    • var kandidat i presesval (§ 4).

      4. Der på företogs votering til en ny Praeses, Då Ärkebiskopen Benzelius, Generalen Grefve Liewen, Professoren Gadolin och Kyrkoherden Högström fingo flästa rösterna. Ibland dem föll Lotten at blifva Praeses, på Generalen, Grefve Liewen. och som den nye Praeses ei var närvarande, anmo[da]des den afträdande, Dr Mennander, at tillika med Academiens Secretera[re] notificera honom denna värdigheten

    • var kandidat i presesval (§ 4).

      4. Til Praeses för Tredje qvartalet, fingo följande fyra Herrar Ledamöter, högsta rösterna, neml.
      Dr Benzelius.
      Gr. Gyllenborg. 
      Prof. Strömer.
      Profess. Gadolin.
      De voro alla fyra närvarande, och vid lottningen, föll Lotten på Herr Strömer, som emottog lyckönskningar

  • 1757
    • var kandidat i presesval (§ 6). Nämns också i 1 stycke: onumr.,

      6. Ändteligen skreds til en ny Praesidis utväljande, då Herr Baron Seth fick 24 röster,
      Herr Bergs Rådet Swab 22
      Herr Doctor Gadolin 14
      Herr Secreteraren Rosenadler 12
      Herr Adjutanten Lehnberg 12
      Herr Gesch[v]oren Cronstedt 7
      Herr Lagman Carleson 7 röster.
      etc. etc.

      Altså voro Herrar Seth, Svab och Gadolin tre visse Candidater. Om det fjärde rumet låttade Herrar Rosenadler och Lehnberg, då Lotten föll å Herr Rosenadler at blifva den fjärde på förslaget. Ibland de fyra föreslagna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Rosenadler, som var närvarande och emottog Academiens lyck-önskningar.

    • Nämns i 1 stycke: § 4,

      4. Upvistes ritning på en qvarn-inrättning, ingifven af en Finsk bondbygmästare, vid namn Sorsa: Auctor tror at denna qvarn skal kunna med fördel inrättas uti stilla-stående vattn. Herr Gadolin åtog sig at underrätta Auctor om des Principiers ogrund.

    • Nämns i 1 stycke: § 3,

      3. Upl. Herr Gadolins betänkande öfver den förledit år inkomna berättelsen angående skäl-fisket i Österbotn, som Academien pröfva[de] nyttigt, at jämte sielfva berättelsen införas i Handlingarna.

    • Nämns i 1 stycke: § 2,

      2. Upl. Herr Schenmarks Arithmetiska Probleme, om et nytt sätt at uträkna interessen Capitaler, efter den författning, som Riksens Ständer vid sistledne Riksdag giordt til de uti Banqven lånta summors afbetalning efter hand, jämte intereserne. Remitterades til Herrar Palmqvist och Gadolin.

  • 1759
    • Nämns i 1 stycke: § 2,

      2. Upl. Kongl. Cammar-Collegii bref, hvar uti anhålles, det K. Academien ville gifva förslag på en Man, som vore skickelig at åtaga sig inseende öfver ström-rensningen i Finland, anmälandes där hos, det Doctor Gadolin i Åbo därtil föreslagit en Student vid namn Stenius. Och ehuru väl någre af närvarande Herrar Ledamöter kände samma Stenius och gåfvo honom fördelaktigt vittnesbörd, ville dock Academien höra Herr Thunberg, som de förra åren fördt Directionen öfver detta arbete, och bäst känner dem som där til varit brukade.

  • 1760
    • var kandidat i presesval (§ 5).

      5. Vid omröstningen til ny Praeses, fingo Herrar Von Swab, Dr Gadolin, Dir. Runeberg och Probst. Tiburtius, de flästa rösterna, och ibland dem föll lotten på Herr von Swab, som var närvarande, och emottog Praesidium.

  • 1761
    • valdes till preses (§ 7) och var kandidat i presesval (§ 7).

      7. företogs Votering til en ny Praeses, då
      Herr Doct. Gadolin fick ----- 24 röster
      Herr Profess. Lidbeck ------ 18.
      Herr Dir. Eph. Runeberg ----- 13.
      Herr Probst. Tiburtius ----- 12.
      Herr Knutberg -------- 11. etc.
      Af de fyra, som hade högsta Rösterne och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Gadolin, som emottog Academiens lyckönskan.

      7. företogs Votering til en ny Praeses, då
      Herr Doct. Gadolin fick ----- 24 röster
      Herr Profess. Lidbeck ------ 18.
      Herr Dir. Eph. Runeberg ----- 13.
      Herr Probst. Tiburtius ----- 12.
      Herr Knutberg -------- 11. etc.
      Af de fyra, som hade högsta Rösterne och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Gadolin, som emottog Academiens lyckönskan.

    • höll ett tillträdestal som tillträdande preses (§ 1).

      1. Herr Praeses giorde sitt inträde såsom Praeses med et litet Tal, hvar uti Han betygade sin tacksamhet för den heder honom skedt, och tillika framstälde såsom et Probleme til vidare undersökning, om icke det vore mögeligt och vid vissa tilfällen nyttigt, at befordra Skeps och Fartygs fart genom tilhielp af krut?

    • höll ett tal vid presidiets nedläggande (§ 9). Nämns också i 1 stycke: § 1,

      9. Doctor Gadolin afträdde til slut Praesidium, och höll et vackert Tal, om Naturkunnighetens många brister, oacktadt den högd, hvar til Hon tyckes hafva kommit

      1. Herr Praeses anmälde, at han tillika med de vanlige Herrar Inspectores Aerarii, idag förr middagen, uti Contoiret öfversedt Räkenskaperne, och funnit dem i god ordning

    • Nämns i 1 stycke: onumr.,

      Sedan således första Hufvud-frågan, om Ledamöternes antal, var afgiord, företogs den andra, om sättet och ordningen at föreslå och välja nya Ledamöter. Och ehuruväl Herr Kryger några sådana Reglor föreslagit, pröfvade dock Academien bäst, at utnämna några Deputerade, at vidare öfverlägga om den saken, och utarbeta et project til Lag härutinnan, hvilket sedan kommer under hela Academiens närmare skärskådande. Herrar Tilas, Faggot, Frih. v. Seth, Gadolin, Kryger och Eph. Runeberg anmodades, at med Herr Praeses och Secreteraren sammanträda, och upsätta et skrifteligt utkast til det åstundande Reglementet.

  • 1762
    • Nämns i 1 stycke: § 1,

      1. Uplästes det utkast til Förklaring öfver K. Academiens Grund-Reglor, uti de mål som röra Ledamöters val, hvilket Herrar Tilas, Faggot, Wargentin, Frih. von Seth, Gadolin, Kryger och Runeberg, på K. Academiens anmodan d. 23 Maji sistledet år, utarbetat. Och som det, efter mogen öfverläggning, stadnade i det beslut, at berörde förklaring och project skal, til prof, på tre år, antagas och oryggeligen följas såsom Lag: med förbehåll, at Academien efter tre års förlopp kan antingen förbättra dessa Reglor, eller låta dem stå flera år på prof, eller ock förvandla dem til beständig lag: så varda de här ord ifrån ord införde.
      1. Ei må antalet af Inländske Ledamöter vara större än 100, men väl mindre.
      2. Ledamots val må ei företagas mer än en gång om Året, neml. vid första Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Januarii Månad.
      3. Ämnen til nya Ledamöter må ei föreslås oftare, än vid de fyra vanliga Praesidii ombyten. 4. Den som vil föreslå någon til Ledamot, bör sielf vara åtminstone 3 års gammal Ledamot i Academien, samt under den tiden hafva visat prof, igenom Röns ingifvande, eller flitig närvarelse vid sammankomsterne, eller genom andra vedermälen, at Han älskar Academien.
      5. Vil någon Ledamot föreslå, göre det skrifteligen, och anföre, hvad prof den föreslagne visat af insigt uti någon af de Vetenskaper, som Academien odlar, eller hvad tjänster Han giordt Academien, eller här efter göra kan. Denna skrift upläse den, som gör Propositionen, in för sittande Academie, sedan Han sig där til anmält, och fått lof af Herr Praeses. Men om Han ei är i staden närvarande, upläses den egenhändigt underskrifna skriften, af Academiens Secreterare.
      6. Ingen föreslagen komme til omröstning at blifva Candidat, som icke åtminstone 3 Månader förut varit föreslagen.
      7. Förtekningen på de föreslagne, med år och dag, då hvar och en blifvit föreslagen, ligge sedan på bordet vid alla sammankomster, eller är åtminstone tilhands, at den som åstundar, må hafva tilfälle at se den.
      8. Vid Tredje Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Octob. Månad, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, upläse Secreteraren alla det året giorda Propositioner til nya Ledamöter. Där på företages förste Voteringen öfver hvar och en af de Föreslagne, at afgöra, hvilke af dem må blifva Candidater. Hvar och en, som får Pluralitet af röster, blifve Candidat: men den ei har något mer än hälften af rösterne på sin sida, blifve utesluten, och kan ei å nyo föreslås, förr än han visat nya prof. Den som har största Pluraliteten, blifve den förste Candidaten, och de öfrige Candidater sättes i ordning efter antalet af rösterne: Dock så, at de Candidater, som kunna vara öfrige sedan förra året, hafva företräde för de nye Candidaterne.
      9. Förtekningen på Candidaterne ligge sedan vid alla sammankomster på Bordet, til nästa Praesidis ombyte.
      10. Vid Första Praesidii ombyte på det nya året, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, anmäle Herr Praeses, huru månge Academiens än lefvande Ledamöter äro; och om de äro mindre än 100, hemställes K. Academiens godtfinnande, om och huru månge nye Ledamöter då skola väljas. När det är afgiordt, upläse Secreteraren Förtekningen på alla så äldre som yngre Candidaterne, tillika med hvars och ens meriter, i anledning af dens skrift, som Honom proponerat. Där på företages den andra Omröstningen, först öfver de äldre och sedan de yngre Candidaterne, efter deras Nummer. Hvar och en, som får fulla tre-fjerde-delar af rösterne, blifve Ledamot. När så månge nye Ledamöter blifvit valde, som förut varit öfverenskommit, afstadnar omröstningen, och de öfrige Candidater besparas til nästa år.
      11. Om någon Candidat vid denne senare omröstning ei fått fulla tre fjärde-delar af rösterne, blifve Han ändock än et år Candidat, dock så, at Han förlorar sin Nummer, och blir den siste af de överblefne Candidaterne. Men blir Han följande året å nyo utvoterad, uteslutes då äfven af Candidat Listan, och kan ei å nyo föreslås, utan nya skäl.
      12. Vid förenämnde omrstningar, gälle ingens röst, som ei vid sammankomsten då är sielf närvarande
      13. När ny Ledamot är vald, notificeres ei Des val uti de allmänne Tidningarne, förrän Han mundteligen eller skrifteligen låtit förstå, at han är nögd at ingå de förindelser, som Grund-Reglorna honom ålägga.
      14. Då Ledamöters val, eller öfverläggningar därom förehafves i Academien, må ingen, utom Academiens Ledamöter, vara tilstädes.
      Dessa Reglor komma nu, til en början, at i de nästföljande tre åren noga i akt tagas och följas. Men år 1765 kan åter komma under öfvarläggning, huru vida de må förbättras, fastställas eller til behagelig tid längre pröfvas

  • 1764
    • Nämns i 1 stycke: § 4,

      4. Öppnades den förseglade Sedelen, som hörer til N:o 2 af Svaren om kärrors förbättring, då det befants, at öfverDirecteuren Faggot var Auctor til detta Svar: hvarföre ock den utlofvade Gull-Jettonen blef honom tilärkänd. Likaledes öppnades sedlarne til N:o 7 och 5, då Professoren Dr Jacob Gadolin fants vara Auctor til det förra, och Comministern Anders Chydenius i gamla Carleby, til det senare.

  • 1766
    • Nämns i 1 stycke: § 3,

      3. I anledning af den starka jord-rök, som en hel månad nästan dageligen stått både här och i hela Norden, discourerades länge om des orsak och Natur, och uplästes några inkomna bref med observationer därpå. Beslöts, at Bref skal afgå til Ledamöterne i Finland, i synnerhet Herrar Gadolin och Runeberg, at de ville inkomma med deras tankar och observationer öfver detta ämne, och göra sig underrättade om de många Skogs-eldar, som sägas hafva denne Sommar härjat i Finland, kunna anses för egenteliga orsaken til Röken.

    • Nämns i 1 stycke: § 3,

      3. Upl. Herr Gadolins Tankar och Rön, om förledne Sommars starka Sol-rök.
      4. Upl. Herr P. Bergii Beskrifning på et nytt Örte-Genus, som Han kallar Grubbia.

  • 1769
    • Nämns i 1 stycke: § 2,

      2. Likaledes upl. Doct. Gadolins Observationer på Passagen i Åbo, samt

  • 1771
    • Nämns i 1 stycke: § 3,

      3. Upl. Herrar Ferners och Gadolins gillande yttrande om . 45.

  • 1772
    • var kandidat i presesval (§ 6).

      6. Derpå företogs Votering om en ny Praeses, hvarvid
      Herr Presid. Bar. Lilljenberg fick ........ 30 Röster.
      Herr Generalen v. Strussenfelt ........... 27
      Herr Archiat. v. Rosenstein .............. 18
      Herr Schönberg ............... 12
      Herr Doct. Gadolin ................... 11
      Herr Murray ........................ 11
      Herr von Engeström ....................... 10 etc.
      Ibland de fyra, som fått de flästa rösterna, föll lotten at blifva Praeses, på Hr v. Rosenstein, som var närvarande.

    • var kandidat i presesval (§ 8).

      8. Företogs voteringen til en ny Praeses, hvaruti Hans Majestet nådigt behagade taga del, och fick
      Herr Baron Lilljenberg ........ 32
      Röster Herr Schönberg .... 31
      Herr v. Strussenfelt ........ 30
      Hans Excellence Grefve Scheffer ...... 23
      Herr v. Engeström ..... 10
      Herr Lindblom ........ 6
      Herr Gadolin ..... 5 etc.

    • var kandidat i presesval (§ 10). Nämns också i 1 stycke: § 10,

      10. Företogs Voteringen til ny Praeses, sedan Herr Bar. Lilljenberg anmält, at Han inom några dagar tänker resa til Smålen, at där blifva et par månader, och derföre undanbad sig at denna gången komma i åtanka.
      Herr von Strussenfelt fick .............. 31
      Röster Herr von Engeström ....... 19
      Hans Excellence Grefve Scheffer .......... 15
      Herr Ferner ........ 10
      Herr Gadolin ......... 10
      Herr Baron Hermelin ............. 8
      Herr Biskopen Mennander .......... 7 etc.
      Emedan Herrar Ferner och Gadolin fått paria vota til tredje rummet lottade de, då Herr Ferner blef på Förslaget.
      Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Hans Excellence Grefve Scheffer, som behagade åtaga sig Praesidium.

      10. Företogs Voteringen til ny Praeses, sedan Herr Bar. Lilljenberg anmält, at Han inom några dagar tänker resa til Smålen, at där blifva et par månader, och derföre undanbad sig at denna gången komma i åtanka.
      Herr von Strussenfelt fick .............. 31
      Röster Herr von Engeström ....... 19
      Hans Excellence Grefve Scheffer .......... 15
      Herr Ferner ........ 10
      Herr Gadolin ......... 10
      Herr Baron Hermelin ............. 8
      Herr Biskopen Mennander .......... 7 etc.
      Emedan Herrar Ferner och Gadolin fått paria vota til tredje rummet lottade de, då Herr Ferner blef på Förslaget.
      Af de 4, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Hans Excellence Grefve Scheffer, som behagade åtaga sig Praesidium.

  • 1802
    • Jakob Gadolin dog